Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oen lilla magistern.
IJnminn W. V!ir pii munter
nc-|i Lilnil gosse, litet för
sjelfsvåldig måhända, mon för
öfrigt iiinistud nred miVngn gotlti
egensknper. 1 lims fuller vnr
kyrkoherde på landet, men
Herman fick ej långe tillbringa
sin lid hos sina föråldrar, ty
hii n sändes I i digt I il I en skola
i hufvudstaden. Med mycken
gråt trådde hnn ur den kärn
syskonkretsen för alt utbyta
lekens hvimmel mol det dystra
allvaret inom skolans väggar.
Det föreföll honom i början
som om alla goda menniskor
skulle hafva öfvergifvit och en
mörk afgrund uppslukat
honom, men långe räckte icke
dessa sorgliga betraktelser.
Herman var ingen gråtmild
gosse. Hurtigt strök hnn
tårarne ur sina lifliga ögon och
tänkte för sig sjelf: pappa har
sagt att jag måste lära mig
någonting för att blifva något
i verlden oeh jag skall lära
mig. Jag skall blifva så
flitig, utropade ban med
glänsande ögon, att pappa
ingalunda skall fil skam af sin
gosse. Herman bröt icke sitt
,Vl 501 Lördagen cl. 14- December 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
