Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•394
ord. Snart räknades lian till
de främsta |j| and de dugliga
skolgossarnas antal, lians
läraktighet var också
beundransvärd. Intet ämne, om också
så svårt, kunde uttrötta hans
jern-Hit, allt ville hnn lära sig
och allt ville han hafva reda på.
Hans kamrater älskade och
högaktade honom, ty hvem
älskar ej den goda och
arbetsamma, och sjelfva läraren, som
alltii! var så allvarsam,
smålog vänligt då Herman
vördnadsfullt tog af sig hatten. Men
öfver nil beskrifning stor var
återseendets glädje i hemmet,
då ferierna instundade. Med
feberaktig brådska skyndade
han till stationshuset och i sin
otålighet tyckte han till och
med att den snabba ånghästen
hade behöft piske. Oeh huru
skulle icke Hennan hafva
längtat hem? Han visste att alla
skulle blifva så glada och han
visste att ban hade uppfyllt
sina skyldigheter. Du skulle
hafva burt, min lilla vän,
syskornas jubel, då Hennan på-
tielsiid trädde in i tamburen.
Jamrua omfamnade, med
glädjetårar sin lilla älskling oeh
pappas min sedan, då han
läste betyget, den sade mera än
allu ord.
Så förgingo tre år. Hennan
var nu tolf år gammal men
för öfrigt den samma som förr.
lian hade visserligen växt
dugtigt och hans arm måhända
blifvit starkare än fordom, men
den hlomstraude kinden och
det barnsliga ögot vittnade att
ban fortfarande var en flitig
och arbetsam gosse, lian lindé
lärt sig mycket under denna
tid och gick alltid med nöje
till sina lexor. Helst
sysselsatte ban sig likväl ined de
ämnen som rörde naturen, ty
Hennan älskade öfver nllt
annat Guds stora och
beundransvärda skapelse. Han
betraktade med förtjusning de tunga
molnen som rastlöst och ulan
hein irra omkring i den
omätliga verldsrymden och tänkte
för sig sjelf: hvarifrån kommu
molnen? Komma de ifrån
stjernorna eller kanske från
himmelen? Han gaf sig ingen ro
förrän ban fick reda derpå.
En annan gång betraktade hnn
den resliga furan och tänkte
åter: huru har du kunnat
blifva så hög? Hvad har du ätit
och hvad har du druckit för
alt från ett litet frö kunna
blifva en jätte, som djerft reser
sin panna mot himmelen? Men
du skulle hafva sett honom då
han betraktade den blyga
blomman, som stod undanskymd i
skuggan af björken. En
innerlig hänryckning lyste då
ur hans öga, ban tyckte sig
se en engel, som Gud
planterat hår nere i stoftet för att
tjusa inennisko-ögat. lian vnr
öfvertygad om att Guds hand
har väft de täcka blommornas
drägter. Förstår du nu, min
lilla vän, hvarföre Ilcrtuan
så älskade naturvetenskapen?
Men ban älskade ej allenast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
