Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Hl
sig kunna uträtta der, som alin
Frankrikes tappre riddare cj
kunnat Åstadkomma. Hennes
namn var Johanna d’ Arc.
Konungen gnfbefallningattden
unga flickan skullu hämtas till
honom. Johanna anträdde derföre
sin resa till det franska hofvet,
kladd i manskläder och åtföljd
ni’ (lera tappra riddare. Vid
hennes ankomst ville konungen
först alls ickc se henne, men
slutligen lät han henne komma
inför sig. Det berättas att
körning Karl, för att pröfva om
Gud verkligen hade sändt
henne till Frankrikes räddning,
hade blandat sig med skaran
al sina hofmän, men att
Johanna likväl genast hade sagt
honom att han var konungen,
ehuru hon aldrig sett honom
förut. Ännu större
uppseende väckte det, då Johanna
meddelade konungen en hemlighet,
som endast han kunde veta.
Derpå förklarade hon inför
hela franska hofvet, att Guds
goda englar hade uppenbarat
sig för henne och uppmanat
henne att rädda det betryckta
fäderneslandet. Konungen
he-slöt att begagna sig af henne.
På den tiden belägrade
Engelsmännen staden Orleans och
hade denna stad fallit i deras
händer, så skulle Frankrike
ohjelpli"en hafva varit
förloradt. Man beslöt att försöka
om jungfrun möjligen skulle
kunna rädda staden. Mon
antog sig derföre mansdrftgt,kläd-
de sig, liksom alla krigare på
den tiden, i en jernrusiriing
och i handen log hon en hvit
fanft på hvilken liljor voro
hrodernilo jemte en bild uf
Gud med verldsklotet i sin
hand. Derpå steg hon upp på
en stridshäst och begaf sig till
den franska hären. I lon
upp-lifvndeåter härens sjunkna mod
och införde den strängaste
ordning bland soldaterna. Intet
svärjande, spelande eller
plundrande tilläts dem, utan alla
skulle bedja till Gud och
an-nammn den heliga nattvarden.
Derpå skickade hon sändebud
till Engelsmännen ooh befallte
dem i den store Gudens namn
att afstå från kriget och tåga
hem till sitt land igen.
Engelsmännen skrattade åt
hennes sändebud och gåfvo dem
ett oanständigt svar, men en
skygg rädsla började utbreda
sig inom de engelska
soldaternas leder, antingen de fruktade
att, Gud eller någon
afgrunds-ande skulle understödja den
oförvägna jungfrun. Snart stod
hela den franska hären
framför Orleans och det
lyckades verkligen jungfrun alt i
spetsen för densamma tränga
in i staden samt införa
lifsmedel åt de hungrnnde
innevå-narena. I staden emottogs hon
med ett omJitligt jubel och man
betraktade henne som en engel
hvilken Gud sändt lör att rädda
det ödelaggda fäderneslandet.
Men ännu var icke tid att jubla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
