Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
och tidigt pä morgonen lindé
|inn i spetsen för alla
bondgossar från den närbelägna
kyrkobyn anställt en stor
serenad under den trettonåriga
Hermans fönster. lian var ej
litet glad, då Herman
försäkrade, att såtjgcn hade klingat
ganska väl i hans Oron,
åtminstone i det ögonblick sömnen
(lydde sin kos. Pà
eftermiddagen begynte de inbjudna
gästerna att samlas och då jag äfven
hörde till deras antal kan jag
pä uet noggrannaste berätta
för dig hvad derstädes tilldrog
sig. Till en början vill jag
underrätta dig att alin de
fremmande ined verkligt välbehag
lyckönskade Herman, ty hans
anletsdrag förrådde hans inre
väfde och, hvad det yttre
beträffar, så föreföll ban mig som
en hel herre, då ban lång och
smärt trädde emot mig i
tamburen, klädd i en svart
sur-tout, alldeles sådan, som de
stora herrarna bruka. Jag
lyckönskade honom och på
samnia gång i tysthet hans far,
ty älskliga barn måste ändock
vara föräldrars största
välsignelse. Efterhand infunno sig
aili Hem gäster, både stora
och små, gossar och flickor.
De stora slogo sig alla ned i
salongen, småttingarna åter
be-gofvo sig mycket hellre till
matsalen hvarest lekarna snart
voro i full gång. De
yngre gossarna och flickorna
lekte lill först, ont jng rätt min-
nes, den trefliga leken
„un-derstol," derpå följde den lika
trefliga „iiign och bocka" och
derpå aflöst o den ena leken
den tindra, och glädjen och
skrattsalfvornn stego
understundom till den höjd, ntt do
gamln tanternas öron blefvo
illa till mods derborta i
salongen. De äldre gossarna
deremot sysselsatte sig med det
trefliga spelet: „Vägen till
lyran" och samtalade lifligt om
huru roligt det skulle blifvn,
då de efter en fyra eller fem
år verkligen skulle få den
gyllene lyran i mössan och ej
mera behöfva "fila de tråkiga
skolbänkarna" utan rigta sina
steg lill det stora hvita
stenhuset vid scnntstorgct.
— Ja, det 6kall verkligen
blifva en glädjestund, då man
engång i verlden blifver
student, utbrast Fredrik, en
gosse om fjorton år; nu vet jag
sedan hvad jag skall blifvn.
— Nå hvad då, frågade
Herman ?
— Jo, först tänker jag läsa
rigtigt dugtigt, för titt skaffa
mig grundliga kunskaper i alla
ämnen.
— Och sedan?
— Sedan tänker jag lemna
universitetet och gå in vid
någon krigsiikntlemie, för ntt
blifva en hög general och en
utmärkt fältherre.
— En utmärkt, fältherre,
skrattade de andra.
— Ja just det; liar ni icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
