Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ini
QjClltng, ntt kroimn skull 11 i fra
Henriks lott.
— Ilar ej konung Henrik, som nu
hvilar ljuft ho» Oud, före sin ilöd
bestämt något om tronföljden 1 frågnde
pater Johannes.
Det liar han, it)föll drottningen,
rinn har ännu för några månader
tillhaka sammankallat en riksdag oeh
förelagt frågan deförsamludc furstarne,
llau sjelf liar anbefallt dem Otto oeh
för houom hafva furstarne förenat sig.
Men Henrik — skall lians hjerta oeh
sinne vara lugnt vid denna dom?
— Har er unga son Henrik re’n så
allvarsamt tänkt på kronan? frågnile
patern.
— Han har det, suckade Mathilda.
Ärevördige fader, jag sjelf måste
anklaga mig, för ntt hans hjerta fir
In-vaggadt i dessa drömmar. Henrik var
min älskling; i honom säg jag lians
faders hilil föryngrad, ban har ock
mest smugit sig till sin moder. Han
begärde oeh erhöll min Hinderliga
ömhet. under det Otto i allvarlig
tillbakadragenhet rodnn tidigt gick sin egen
väg. Då äfven Bruno, min
yngstföd-dc, borttogs från minn nrmar, för att
i kloster utbildas för Herrans tjenst,
återstod för mig endast Henrik, mitt
hjertas förklarade älskling; derföre
förbländadc mig moderskärleken, så ntt
jag rednti tidigt betraktade honom som
den rätta nrfvingeu lill kronan och
•lohle ej Indier detta för houom.
Anyo trängde en djup suck öfver hennes
läppar.
Adla drottning, tog fader
Johannes till orilct, hans kungliga fader har
nfgjort. Kan lian ej böja sig för
dennes vilja, så är han ej heller
skicklig all bära kronan, då symis det så
mycket mera ntt konungens vishet
nfgjort på bästa vif; den som vill
herr-ska öfver tusende, måste först förstå
att tygla och belviuga sitt eget
upproriska hjerta. Förmår lian ej det,
drottning, så för din son till lians store
faders grift, viau honom der, luiru jor-
disk herrlighet sönderfallet lill stoft
oeh att alla verldens kronor ej äro
värda brodershntct.
O att. min son hade hört edra
ord. kausko lindé de funnit ingång till
hatts hjerta l suckade Mathilda.
— Jag tror knnppt detta, drottning,
«i»de munken, skakande på hufvudet-,
om hjertat är uppfyllt af passioner neil
begär, förnimmer det sällan en
främlings varning. Dock skulle ni någon
gäng behöfva mig, kungliga fiu, så
I lat mig höra deraf, jag är alltid
beredd att följa eder kallelse, ifall jag
kan tjenn eder eller konung Henriks
söner. Oeh titi farväl, ädlii drottning,
florran vare städse med eder med sin
tröst, sin vishet oeh sin kraft!
Dröj ännu ett ögonblick, sade
Mathilda, då patern ånyo beredde sig
att gå, en lång väg ligger framför dig.
tag först en vederqvickelse före resan.
En tjenarinna vederkvickte nil
munken med en bägare vitt oeh hvitt bröd
härtill. Medan munken förtärt, hvad
man framlade för honom, tackade lian
och talade till drottningen innerligt de.
sista afskedsorden: Otid löne eder,
drottning, Gno vare med edor och
skänke edert hjerta tröst. I mina
böner vill jag dagligen innesluta eilert
Med dessa ord lemnade lian rummet
oeh vuudrnde på vägen till sitt
kloster. (Forts.)
Posten kommer!
Titi L
De insända verserna kunna icke
införas, ej så mycket pii grund ||oral" ntt
de skulle vara alldeles oförtjenta att
offentliggöras, uttiti emedan
Trollsländnns läsare hvarken kunna uppfatta
eller tillerkänna dem något värde.
Berättelsen |mr deremot blifvit
införd, sedan alla fransyska onl af lätt
begripl ign skäl blifvit antingen ersatta
eller utelemnade. Fortsättningen borde
icke länge låtu vänta på sig.
HELSINGFOKS
riindftot Seilerlio tm « boktryckeri, 19*3
Ffiretmlt: X. lleimlifirger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
