Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
lill konung och bar städse känt
mig såsom sådan. Du sjelf,
moder, liar från min ungdom
lärt mig alt betrakta mig
såsom arfvinge till kronan.
— Jag gjorde det, men jag
gjorde orätt, och bittert är jag
straffad, när jag hör dig i dag.
Jag beder dig, Henrik, inin
älskade, min dyra son, förgät
dessa förhoppningar! Din
fader och furstarne hafva
annorlunda afgjort!
— Var detta rått? fortfor
Henrik vildt klagande, år Otto
född såsom konungason som
jag? Ilar ban ej nog nf
hertigdömet Sachen, som tillfaller
honom såsom arf? hvarföre
skall ban hafva såväl
hertigdömet som kungakronan? hvad
återstår för mig?
— Henri|c, hör upp, du
söndersliter mitt hjerta, bönföll
Mathilda.
— Hvad finna furstarne hos
den stolla, kalla Otto, fortfor
Henrik; skall han någonsin
vinna folkens kärlek såsom
engång min fader? Ar jag
deremot oj älskad af hvar oeh en,
som känner mig.
Mathilda suckade djupt.
Detta inkast träffade svårt hennes
hjerta, ty hon hade sjelf ofta
närt dessa tankar. Ottos klara
lugn, hans tidiga
sjelfständighet och tillbakadragenhet stod
ej i öfverensstämmelse med
hans unga ålder. Deremot hade
Henrik genom sitt varma,
hängifna väsende oeh sin liflighet
vunnit mångas bifall. Ånyo
uppstod tvifvel hos Mathilda,
huruvida Otto var rätta
mannen för tronen, men hon måste
undertrycka denna rörelse hos
sig och sitt son.
— Henrik, hade hon djupt
skakad, det är din broder, om
hvilken du så bittert talar, och
din fader sjelf är det, som
bestämt honom för kronan. Kom,
min son, knäböj med mig på
denna sten, som betäcker din
faders grift; låtom oss bår bedja
om ott ödmjukt sinne och otn
det eviga lifvets krona!
Och böjande knä med’sonen
had Mathilda i innerlig bön,
att Gud skulle släcka lågan,
som hon sjelf engång hade
tändt i sin sons hjerta oeh ej
mera sjelf förmådde utplåna.
Henrik syntes djupt
träffad. Med några ord tog ban
| ott innerligt afsked af modern
och lemnade klostret för att
ila eftiT sin broder.
VI.
Kejsarkronan.
Den åttonde Augusti firades
kröningen i Aachen. Alla
tyska furstar, såväl verldsliga
som andliga, alla mäktiga
grefvar med sina följen hade
samlat sig derstädes Burgare ur
de uppblomstrande städerna,
hvilka isynnerhet stått under
Henriks hägn och skydd, rika
fria bröder, folk utnn något
hem, rosande sångare och gyck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
