Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
faders son, — en lönnmördare?
Vet, Otto, dn liar lyssnat till
falska angifvelser mot din
broder. Henrik ar oskyldig!
utropade Mathilda.
— Moder, orätt klagar du på
min kunglige broder; Henriks
skuld är utom allt tvifvel, tog
Bruno till ordet, i det Otto
vredgad teg. Otto skulle
mördas under de heliga
festdagarne, — Henrik utropas till
konung i lians ställe! Gripen af
ånger har en af de
sammansvurne förrådt den nedriga
planen och varnat konungen. Otto
teg; — han ville ej ohelga den
heliga festen — ban omgaf sig
blott med en vakt nf trogne
mån, så att mordanslaget ej
kunde fullbordas.
— Bkuiio, hvarmed bevisar
du det brott, hvartill du anser
din broder skicklig? Skall en
usel lönnmördares vi|tnesbörd
gälla emot min son? utropade
den olyckliga modern
förtörnad.
— Moder, moder, invände
Bruno, har Otto någonsin dömt
Henrik orätt? Ar det jag, som
ville se min broder brottslig?
Ville Gud, alt jag med mitt
lif kunde aftvå denna
skamfläck! Tyvärr är intet tvifvel
mer öfrigt. De
snmmansvur-na äro fasttagne ocli hafva
be-kånt, Henrik åter har’ flytt.
— lian har flytt, emedan
ban såg sig falskt anklagad.
Min son Henrik är äregirig
och häftig, men ingen mördare!
talade den förtviflade modren.
Full af vrede stötte Otto
sitt kungasvärd till marken;
den hårdnackenhet, hvarmed
hans eljest så kära moder
försvarade Ilenrik, upprörde
honom. Bönfallande omfamnade
honoin hans milda gemål Edith.
..Var tålig," bad hon; „det år
modershjertat som ej kan tro
ett sådant brott, — det är ju
älven din moder; var hofsam,
min kunglige gemål."■
Hennes milda stämma
stillade konungens häftiga vrede.
Lugn och värdig skred ban
ur kvrknn. Edith åter vände
sig till sin gemåls höga moder
och sökte med tröstande ord
upprätta ilen förtviflade.
(Forts.)
Posten kommer!
Till „I)ruha verna" berättelsen skall
införas, men i brist på utrymme kan
det oj ske sä alldeles snart.
Till Ii - Fortsättningen bar anländt
och kommer med det först» litt införas.
Till I. srar skall fås i Jlästa
nummer.
IJELSINGEOHS,
’!’lie o ti ur SmlartiolniB buktryrknrl, 187 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
