Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•223
oj skulle befinna sig i stnden
livad skulle han då laga sig
till? Donna tankejagade hvarje
blodsdroppe ur gossens ansigte.
Under sådarin betraktelser
vandrade ban framåt längs gatan
med bek|ä|nd| hjel ta oeh
visitkortet i handen. Han ville
fråga hvarje person ban mötte
till råde, men han tyckte att
alla hade så brådtom, att ban
ej vågade taga deras tid i
anspråk. Slutligen bemannade
sig gossen och tilltalade en
äldre qvinna, som såg mycket
god och anspråkslös ut.
— Goda fru. sade han, vill
ni vara sä goil oeh visa mig
hvar den herren bor, hvars
niiniii står nå detta kort.
— Gä lf| k i fram, vik sedan af
åt höger vid nästa tvärgata, så
ser du snart niinnncrn på
porten, lydde svaret oeh qvinnan
var försvunnen. Detta svar
hjelpte icke mycket lilla lians,
ty han kunde ju icke läsa hvad
som stod på kortet och visste
följaktligen icke hvad för en
nummer det vnr fråga om. Lika
bedröfvad som förut vandrade
gossen framåt i den anvisade
riktningen, framför ett stort,
hvitt, trevånings stenhus
stadnade ban. Här måste hnn bo,
tänkte lians, jag skall fråga
tjenstejungfrun som står der
borta på gården. Gossen
närmade sig och räckte fram sitt
visitkort och upprepade samma
fråga, som lian gjort den gamla
qvinnan på gatan. Tjenste-
Jiingfrun tog kortet i hunden,
stnfvade derpå några ögonblick
oeh försäkrade derpå trossen
ntt den herre hnn sökte
verkligen bodde i nndra våningen
af detta hus. Utom sig af
glädje klef Hans uppför
trapporna, men stadnade snart
tve-liägsen, ty han såg tre dörrar
framför sig. Unn tog i låset
pà en nf dessa, den vnr läst,
den andra likaså och den tredje
med. lians förstod ej alt man
måste ringa på för att slippa
in, hnn bultade i stället af alla
krafter på en nf durra rno. En
jungfru öppnade och blef
högeligen förvånad då bon såg
den lilla bondgossen i sin
grofva vtidinnlsjuckn framför sig.
— Hvad vill du, fiågnde
hon.
Hans räckte utan att säga
ett ord visitkortet åt den
frågande.
— Hvad skall jng göra med
dethär, frågade tjenstejungfrun.
— Snälla jungfru, läs på
kortet och såg mig om jng
gått rätt.
Den tilltalade kastade en
blick på kortet.
— Det har du visst, men
min herre tager ej nu emot,
ty ban liar vigtiga göromål
om händer, kom i morgon t il I—
baka.
— Nej, snälla jungfru, jag
kan ej vänta så länge, ljöd
lilla Hans svar i en så
bevekande ton att jungfrun trädde
tillbaka och lät honom stiga in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
