Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•228
all del, fortsätt, utropade Hans
med af ångest skälfvande röst.
— Efter utstått strnH" begaf
jag mig till eder far och bad
honom med hycklande
ödmjukhet om förlåtelse för mitt brott
samt föregaf med förvillande
uppriktighet ntt jng, föraktad,
nfskydd af alla mennisko!’
skulle svälta ihjäl om ban icke
ville tagn mig i sin tjenst. Eder
far var en godhjertiid man och
vilseleddes förmodligen uf den
skenheliga mine jag förstod
att antaga, alltnog han tog mig
i sin tjenst. Jag sökte i
bör-jan på allt sått att vinna hans
förtroende, var ständigt den
första i arbetet och den sista
som bi do sig till hvila. Jnti
märkte snart att eder far
började ändra tanke om mig, ban
berömde min Hit, ökade min
lön («ii försäkrade att jng
aldrig behöfde lida någon nöd,
om jag skulle fortfara på
samma sätt som hitintills. Jag
deremot, usla menniska,
rufvade endast på hämdplnner,
men jng hyste fruktan för eder
far, lians kraftfulla, resliga
kroppsbyggnad och djerfva
blick höllo mig ständigt pä
ti|lbörligt afstånd. Jag visste
dessutom att tvenne varelser
stodo honom mycket nära, och
beslöt att slita dessa frän lians
sida, öfvertygad om att den
kraftfulla mannen af smärta
skulle duka under. Det var
ui oeh eder mor. Hon våren
älsklig varelse, så ljuf som na-
tron qvinna kan vara. Hennes
ögon lindé himlens färg och
på hennes läppar lekte ständigt
ett småleende, vänligare än
solstrålen. Ni våren
fcmåragam-tnal gosse ined ljusn lockar
och blomstrande kinder. Jag
utsåg eder båda till föremål
för min hämd. (Forts.)
En sällsam skola.
Af Ottillc Wilitarmntb.
(Forts, fr, mo 27).
IX.
En stjufmoder.
Ett år lindé förgått, sedan
den lille Wilhelm i
egensinnigt. trots lemnat
föräldrahemmet vid fiukljufvens linnd. Ett
belt långt år hade lian i
tjuf-bålans dystra hvalf nödgats
genomgå en hård skola. Hans
öfningar med dockornn voro
längesedan slutade, hnn kunde
nu med lätthet borttaga uret,
utan att klockorna klingade.
»Du liar nii," sade Morton
en morgon till honom, "lärt
dig allt hvad en fullständig
Qcktjuf måste kunna. Det är
tid, att du nu börjar utöfva
det yrke du lärt dig. Ehuru
liten och klen, vet du dock
redan tillräckligt, för ntt under
ledning af en förständig man,
kunna utöfva din konst. En nf
våra skickligaste karlar, den
hriine Löhman, vill i dag taga
dig med sig. Undslippa
honom kan du icke: i hvarje
gathörn, på hvarje öppen plats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
