Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•3
ryck Id — båda saliga i hoppet
ntt för evigt blifva föreunde,
båda saknade och begråtna af
så inånga, dem dc gjort
lyckliga!
Till de sina i hemmet hade
Lilly dock skrifvit om det
lyckliga återfinnandet.
Lina och G-ertrud äro för
längesedan lyckliga mödrar.
Den lille Wilhelm är nu en rik
köpman, som stiftar mycken
välsignelse af sin rikedom oeh
alltid är tacksam mot Gud
derför. I Lillys namn, på
hennes sista bön, har han stiftat
en stor inrättning till räddning
för öfvergifna barn och frigifna
förbrytare. Mången gång i
skymningsstunderna tager han
sinn barn på knäet och
berättar dem om sina hårda läroår
ibland ficktjtifvarne, och när
ban då talar om den lilla Lilly,
så glänser cn klar tår i hans
öga, vid tanken på hans
barndomslekkamrat, som lefvat så
fromt och dött så saligt.
(Slut.)
Humledrottningen och
hennes undersåtare.
Det bodde en gång cn humla
vid åkerrenen, hon varstörreän
alla hennes systrar. Hon hade
ändå morän hundrade sådana.
Hon kunde surra lika vackert
som basen vid dansmusiken
och barnen kallade henne
»humledrottningen," ty hon vnr
den starkaste oeh hade på sig
en präktig svart pelströja och
omkring lin|sén en gul krage.
Hennes slott vnr visserligen
ieke större än en bandslängd
och Iikn bredt, och dörren som
förde dit kunde ett bart»
tillsluta med sitt minsta finger.
Under hösten lindé humlans
alla syskon dött, de kunde ieke
uthärda kölden; dessutom voro
de ålderdomssvnga, ty dc hade
redan lefvat ett fjerdedels år,
några till och med ett halft
och det är för cn humla en
utomordentligt hög ålder. —
Sålunda hade den stora
humlan blifvit fader- oeli moderlös
oeh enka på samma gång. Hon
var qvar alldeles allena, just
som Robinson, då hafvet hade
uppkastat honom på ön. Då
det blef kallt kröp- humlan i
den minsta lilla kammaren i
humlenästct, drog alin sex
benen nära intill sig och somnade
in. Hvad hon drömde har
ingen fått. veta. Tid hade hon
nog dertill, ty hon sofde i ett
hein vintern igenom, ända till
våren då roten steg högre oeh
värmen genom jorden
inträngde i humlenästct. Då först
uppvaknade humlan och längtade
efter en god frukost. Men
kölden och vinterregnet hade
förderfvat bela ingången till
huuilenäetet. Ingången hade
instörtat och humlan var
lefvande begrafven som en
bergsman i schacktet. „Dtinim,
dumm, dumm, dumm!" mena-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>