Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•254
inov tillbaka igen, aflägsnar sig
yttermera, blickar omkring sig
och kan icke iro att fru
Vol-mars skulle hafva lemnat henne
i en sig rym belägenhet;
slutligen uttröttad af någras
frågor oeh förvirrad genom
andras skrattsalfvor, besluter hon
sig att. vandra bort från
Tui-lerier trädgården och ensam
söka uppnå det qvarter i
staden, hvarest hon hade sitt hem.
Då hon närmar sig galler-
C* C
porten, möter hon den gamla
betjenten, som på afstånd hade
följt henne i spåren, genast
springer hon emot honom,
anropar honom om hjelp, berättar
för honom sitt sällsamma
älven-tyr och omtalar all den oro
hennes moders plötsliga
försvinnande hade ingifvit henne.
Ett småleende, soni undföll den
gamla mannen, lugnnr den
unga öfvergifna och anande att
fru Vohiiars icke haft någon
annan afsigt än att rätta henne,
begifver sig Clara till fots till
hotellet vid sidan af den gamla
tjenaren. Då hon kommit hem
erhöll hon en allvarsam
tillrättavisning och utsigten att på
samma sätt blifva Öfvergifven
hvarje gång nyfikenheten
förledde henne att lyssna till
främmande personers samtal, höll
en tiil hennes nyfikenhet
tillbaka.
Fru Volmars hade förgäfves
smickrat sig rncil att denna
händelse skulle kunna förbättra
Clara, hennes nyfikenhet åter-
vände starkare än någonsin.
Isynnerhet fnnns det föremål
för densamma nmlcr den tid
•Julius och Adolf tillbragte pä
slottet. De träffade henne ofta
följande deras steg,
utforskande deras samtal. De försökte
flera gånger ntt förbättra henne
genom åtskilliga snfa
skälmstycken, så vanliga ibland
skolgossar. En dag bland andra,
dä de voro sysselsatta med att
skämta tillsainmans, märkte de
bakom dörren, som stod litet
på glänt, kanten af cn hvit
klädning som af vinden fördes
framom panelningen,
Ofvcrty-gadc vid denna syn att den
nyfikna lyssnade på dem, gåfvo
de hvardera ett tecken och
beslöto ntt hämnas. Adolf
uppsteg sakta och framskridande
på tå till dörren, slog han
plötsligt igen densamma med
den påföljd att Claras klädning
blef emellan. Ilon ansträngde
6ig af alla krafter att få sin
klädning lös men det lyckades «
icke. Att skrika, det skulle
hafva varit att ånyo yppa sin
nyfikenhet och gifva andra
anledning att skratta på sin
bekostnad; att åter uröja qvar,
var lika vådligt, ty någon
kun-I de ju komma och berätta för
fru Volmars i hvilken
belägenhet Clara befann sig. Hon
hade intet annat råd än att
lemna sin klädning i sticket
( och utan klädning söka rädda
sig till sitt rum. Då hon
så-1 lunda skyndade genom slottets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
