Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lertid ingen Öppnade, knuffade
han med foten sr.ktn (ill dörren
så att don giflk upp. Midt på
golfvet låg en mängd
qvarn-stennr, Gottlieb sköt dem sakta
ur vågen och begaf sig till
qvarnverket. Förrän lain
likväl tog uti med sitt arbete
upptände ban ät, sig en liten
eld oeli kokade sin
morgon-soppn i hvilken hnn lade en
liten bit. skinka för att göra
den mera välsmnklig. Dä kom
en stor katt med glödande
ö-gon, stirrade på staika
Gottlieb oeli skrek: minu! — Bort
fula katt, skrek Gottlieb och
sparkade till honom så att ban
skyndsamt vände otn. Nu satte
ban qvarnverket i gång och
förtärde sin frukost. Genast
var katten åter der, fräste och
skrek för andra gången: niiau.
— Bort. katt, skrek Gottlieb
och knstade mot dess hufvud
ett ben nf skinkan så att
katten jamade af smärta och
skyndade sin väg Plötsligt stod
en förskräcklig jätte framför
Starka Gottlieb och brummade:
Slyngel, hvem har gifvit dig
lof att mala hår? Gottlieb, icke
rådlös. grep en qvarnsten,
kastade dermed jätten i pannan
och utropade: Slyngel hvem
har gifvit dig lof att slnddra
hår? Jätten vacklade och föll
baklänges till marken så att hela
qvarnverket skakade. Gottlieb
deremot satte mjölet i sin säck,
kastade denua upp på
skuldrorna oeli begaf sig förnöjd till
lie millet. Hjelp, milde
himmel, jcmrade sig
godscgarin-nan. Den lymmeln lefver och
kominer åter! Straxt derefter
utfunderade bon nya planer
mot Gottliebs lif.
Brunnen måste rensas,
befallte frun följande ting: vattnet
smakar så dåligt och unket.
Gottlieb kan stiga neil. Till
do nndra drängarna snde hon i
hemlighet.: när lian engång är
dernere — tngen eder i akt
att den storätarn. som förtär
all eder mat — icke träffas af
någon sten uppifrån randen af
brunnen. De förstodo den onda
vinken och läste den på fruns
liånleende läppar. Gottliebs
fader var icke närvarande,
ban lindé dött för kort tid
ge-dan. Stenarna plaskade och
plumsade ned i den djupa
brunnen och föllo på starka
Gottlieb. Han vände hufvudet
Uppåt och skrek: »dumma narrar
deruppe, hvem skakar sand i
bläcknaskanV Vänta, bara jag
kommer upp skall jag lära
e-der." Då sprungo drängarna
förskräckta sin kos och gömde
sig och Gottlieb steg upp som
en skorstensfejare ur pipan,
endast mindre torr men lika
törstig.
Den adliga damen visste
kna[|pt mera hvad hon skulle
företaga sig med starka
Gottlieb eller snarare huru hon
skulle få honom bort från
gården. Då erinrade hon sig ntt
i närheten faniiB ett slott i rui-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
