Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•308
på fadrens pnnnn; |inn lindé
hvarken lians guin, böljande
lockar eller lians lifliga, blàn
ögon. Med ett ord, lion skiljde
sig från sin bror i alla
hänseenden och var mycket
mindre än ban begåfvnd rned
förmågan att. göra sig omtyckt.
I)å Sophie gled ned ur sin
faders knän, kände hon ofta
smärta i sitt lilla hjerta och en
obestämd långtnn, som hon icke
kunde förstå, fattade henne. Det
föreföll, som 0111 ban haft
behof att störta till ett hjerta som ’
kunnat läsa i hennes eget och
förstå all den ömhet det
inneslöt; en ömhet åt hvilken hon
icke kunde gifva något namn
och hvilken hon dolde under
en lugn och blyg uppsyn som
hennes fader icke kunde förstå.
Detta ||jerta, som hon sökte,
utan att. veta dc-t, likasom den
slingrande blomsterstängeln
söker solen, hvilade sedan lång
tid under stenkorset på
kyrkogården; nil den kärlek som
fordom bott inom detsamma
hade flytt hän till all kärleks
källa och väntade der sin lilla
dotter, som icke mera hade
någon moder på jorden.
Sophie uppsökte ofta den
gamla Barbara, som ömt
älskade henne allt. sedan den
stund hon stått vid de båda
barnens vagga. Men Barbara
var nästan döf, hon gjorde
visserligen tecken med
hufvudet och blinkade med ögonen
likasom hon hade förstått hvad
inan sade henne och till och
med mer än man snde henne,
men hon förstod sällan och
svarade ofta härs och tvärs på
barnets frågor.
Sophie lindé först annt och
visste sedermera säkert att
hennes fader icke älskade henne
med samma kärlek som hennes
broder, men på samma gång
insåg hon att hon icke egde de
nödvändiga gåfvor och
egenskaper för att göra sig lika
omtyckt som Rudolf.
Fadrens hjerta var ingalunda
orättvist; det var honom
ovetande som lians förkärlek för
Rudolf uppenbarade sig i hans
blickar. Aldrig, hvarken i ord
eller handlingar förrådde han
denna förkärlek. Det var icke
allenast det kära barnet ban
älskade i Rudolf, utan äfven
minnet af hans moder, med
hvilken den lilla gossen hade
eu slående likhet.
Emellertid hyste Sophie
ingen bitterhet emot sin broder
i sitt hjerta. Bror och syster
älskade hvarandra med en
kärlek så djup att de icke kunde
känna någon afund för
hvarandra. Ifrån födelsen lindé de
uppvuxit vid hvarandras sida.
De lindé sofvit i samma vngga,
de hade pä samma gång
ihop-knäppt sina små händer, deras
små fötter lindé på samma gång
försökt att taga de första
vacklande stegen. Deras kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
