Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•315
Jr du, Johanna d? Arc, föreningsbandet.
Som adlar, styrker dem för alla tider.
Gud, gif oss stora tankar, att vi brinne
Af ädel glöd, när vi till striden draga:
Men, Herre, gif oss ock ett ödmjukt sinne,
Och var, som fordom, mäktig i de svaga!
Z. T.
Gunstlingen.
A t Paulino Scliatiz.
(Forts. fr. 11:0 39.)
Burbarn tog ett ljus och
började ntt söka i alla hörn.
Rudolf böjde sig äfven ned
för att söka det, som ingen
kunde fiuna. I detta
ögonblick kände fadren, att tvenne
små armar omslöto lians bals,
och en smekande röst hviskade
belt lågt.
— Det är jag, kära pappa,
det är jag, som tagit
penningeslanten.
Hennes fader bleknade och
hans drag fingo ett sorgset
uttryck. Det fanns en sak,
som hans strängt redliga
karaktär icke kunde förlåta, och
denna sak var, att hans dotter
blifvit en brottsling . . . om
summan var stor eller liten,
betydde föga, ban märkte icke
skilnaden, lian lösgjorde sig
från Sophies omarmning; ban
kände sina knän svigta, och
föll förintad tillbaka på en
stol.
— Jag hoppas, att ban skall
kunna uthärda detta slag. sade
den arma Sophie till sig sjelf,
men Rudolfs bekännelse skulle
måhända hafva dödat honom.
Hennes fader sade icke ett
ord, han gjorde henne ingen
fråga. Han sträckte handen
ut. mot dörren: Sophie förstod
och bortgick gråtande.
Fadren kunde icke mera uthärda
åsynen af sin dotter.
Rudolf stannade q var,
förvånad och rysande; lian
blickade omkring sig med ett
drömmande uttryck; men ban
kunde åskåda lugnt och utan
att säga ett ord, alt Sophie
belastade sig med hans brott.
Plötsligt vände ban sig mot
dörren för att störta efter
Sophie; men hans fader fattade
honom vid handen och
tryckte honom till sitt hjerta
Barbara förde Sophie i köket,
omfamnade oc.li försökte på
allt sätt att trösta henne,
ehuru hon icke visste livad som
hade händt. lian frågade
åtminstone tio gånger hvad
Sophie felades, utan att kunna
förstå hvad flickan svarade
midt under sina snyftningar.
Den goda själen förstod likväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
