Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32(?
h||indås roed blodet, föras de
af dctsiiriiiiiii till kroppens alla
delar. En pulsåder för
födoämnen till armen oeh handen;
en till benet; andra pulsådror
föra födoämnen till hjernan,
lungorna, musklerna ni. ni.
Nu förstå vi hvarföre magen
måste bringa födoämnen i
flytande form, ty i motsatt fall
skulle blodet icke kunna föra
dem till kroppens alla lemmar.
Förstör man dc ådror, som
begifva sig till någon del af
kroppen, till exempel till
armen, vissnar annen bort,
emedan den då ej kan erhålla
någon näring. Man kallar derför
blodet „nytande kött." Det
är således från blodet hvarje
del nf kroppen tager hvad den
behöfver, och blodet skulle åter
icke kunna lemna någonting,
om magen ej skulle förse
det-snmma med födoämnen i
fly-tnnde form.
— Detta allt förstår jag
mycket väl, men huru kommn
växterna till tälta? De äro ju
lefvande varelser, behöfva
således födn, men sakna
emellertid mund. måge, blod och
öfriga organer, som äro
nödvändiga för att tillgodogöra
födoämnena.
— Växten snknnr mund,
e-medan den icke behöfver
den-snmma, Alla växters
födoämnen äro flytande eller
gasformiga och upptagas genom
rötterna, hvilka här göra samma
tjenst, som munden hos djuren.
Regnet upplöser många nf de
ämnen, som finnas i jorden,
och scdnn dc sålunda blifvit
upplösta och flytande,
uppsugas de nf rötterna och komma
sålunda växten tillgodo. Måge
behöfver växten ej heller,
emedan den far alla sinn
födoämnen i flytande form och således
icke behöfver görn dem
fly-tände,
— Växtens inre skapnad
måste således i många
hänseenden skilja sig från djurets.
— Deruti hnr du rätt.
Växtens inre består nf cn oändlig
mängd blåsor eller celler.
Dessa celler äro så försvinnande
små, att intet dödligt öga kan
upptäcka dem. Skär du
genom hvilken växt. snm helst,
ser du endast cn grön eller
hvit mnssn, och kan icke
urskilja en enda cell.
— Huru vet mnn då, att
växterna bestå nf sådana små
blåsor?
— Menniskan hnr uppfunnit
mikroskåpet, som afslöja|’ för
henne mänga under.
Mikroskåpet är sammnnsntt nf flera
förstoringsglas, och gör derför
föremåleu flere hundrade
gånger större än de i
verkligheten äro. Med tillhjelp nf detta
instrument undersöker
menni-sknn växternns fördolda inre,
och skådnr Guds verk der,
hvnrest det eljes icke 6kullc
vara henne förunnadt.
— I stället för måge,
blodomlopp, muskler m. m. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
