Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Al! il
Xjöi daireii d. ]S Oktober
1878,
fi
Det vissnade löfvet.
ii är ilet höst, oeh ilet svartn
mörkret ser in genom
fön-sterrutnn. Stormen hviner,
regnet smattrar mol porten,
hafvet går uti höga vågor. O,
ilet mörka, dystra, brusande
linfvet, hur det dånar mol sina
klippor, hur det ryter efter
rof, hur det ligger begrafvet i
höstnatten som en lefvande
död I Det är dock samma haf,
som vid missommnrtiden låg
så leende gladt kring sina
blommiga stränder, när de hvi-
la seglen flögo som måsar
deröfver och barnen vid bryggan
skjöto ut sina barkbåtar. Nu
är det svart och hotfullt, ingen
kan se dess aflägsna vågor;
mörkret ligger som cn gardin
för det okända fjerran.
Och den sköna, lummiga
skogen, hur grön och dofiamlc
var han icke i somras, när
solen sken och fåglarna sjöngo
och de små flickorna sutto der
och sökte fyrväpplingar uti
gräset! Nu är hnn öde, härjad
och tom, hans lockiga björkar
ha fällt sina löf, hans susande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>