Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•396
byggaren och hans hustru
höllo dem alla kära, och ingen
annan far eller mor frågade
vidare efter Stjernüga. Hvad
kunde Lappen och
Lappgumman annat tro, än att vargarne
ätii upp derae lilla barn?
Stjcrnöga var icke mer än på
tredje året gammal, när
hennes fostermoder begynte
märka något, som hon icke
kunde begripa. Barnet hade i
sinn ögon cn makt, som ingen
kunde emotstå. Hon sade
aldrig någon emot, hon
försvarade sig aldrig, när de små
gossarne ofredade henne: hon
såg bara på dem, och strax
gjorde de allt för att göra
henne till viljes. Den svarta
katten med sina gnistrande
ö-gon vågade icke se på henne;
den bruna, lurfviga Kettu,
gårdshunden, slöt genast att
Bkälla och morra, när Stjernöga
såg på honom. Fostermodren
inbillade sig, att hon såg
flickans ögon tindra i mörkret,
och en dag, när snöstormen
rasade öfver fjällen och
Stjernöga smugit sig ut på trappan,
kunde man nästan tro, att hon
tämjde stormen, ty om några
minuter blef det alldeles lugnt.
Så mycket än nybyggarens
hustru höll nf barnet, tyckte
hon icke om eådnnt der. —
Låt bli att se på mig, sade
hon stundom otåligt till den
lilla. Jag tror du inbillar dig
att vilja se tvärt igenom mig!
Stjernöga blef bedröfvad och
slog ned sina ögon; icke
förstod hon annat, än ntt hennes
goda moder var ledsen. Då
klappade fostermodrcn henne
vanligt på kinden och snde:
gråt icke, Lisu lilla; icke rår
du för att du är ett Lappbnrn!
En dag, när Stjcrnöga var
tre år gammal, sntt
nybygga-rens hustru vid spinnrocken
och tänkte på sin man, som
åter var borta på resor.
Dervid kom hon ihåg, att hans
häst hade tnppat skon på
venstra bakfoten. Stjcrnöga satt
i vrån, hade bflnkcn till häst
och låtsade köra; tnen med
detsamma sade hon till
bänken: mor tänker uppå ntt du
tnppat skon på diu venstra
bakfot.
Nybyggarens hustru
upphörde att spinna och sade
förundrad: hur vet du det?
— Jag såg det, 6varadc
Stjernöga.
Fostermodren blef icke väl
till mods, men låtsnde
ingenting märka och beslöt att
hädanefter gifva noga akt på den
lilla. Några dagar derefter
låg en främmande karl öfver
natten i stugan, och om
morgonen snknade värdinnan en
guldring, som legat på bordet.
Karlen blef misstänkt, alla
hans kläder undersöktes, men
ringen fanns icke. I detsamma
vaknade Stjernöga, så"
förvånad på karlen och snde; ban
har en ring i sin mun.
Der fanns ringen, karlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
