Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF. N:o 1.
6
Insända artiklar.
Till frågan om söndagsarbetet
a tryckerierna.
Insändaren af dessa rader är i allo
ense med red. om det önskvärda att i
tryckerierna för den dagliga pressen
afskaffa söndagsarbetet och nattarbetet,
likasom att typograferno sjelfve äro de
närmaste att taga dessa frågor om hand.
Samma åsigt tror ms. delas af ganska
många religionens och arbetots vänner,
hvarför ock det möte som grundlade
tidningen "Finland", tog dessa frågor i
öfvervägande. Dervid beslöts, att tid-
ningen icke skulle utgifvas på sönda-
garne. Men det dröjde ej många vec-
kor, innan denna anordning befanns
praktiskt ontförb&l just för sabbatshvi-
lan, hvarför tidningen numera utgifves
på söndagsmorgonen och deremot ute-
blifver om måndagarne.
Orsaken är, att on daglig morgon-
tidnings redaktion och uppsättning på-
kallar ett ganska ansträngande arbete
hela den föregående dagen. Utgifves
en sådan tidning på måndagsmorgonen,,
blir följaktligen hela söndagen arbets- i
dag, men ntgifves tidningen söndags- i
och tisdagsmorgnarne, fördelas arbetet
på lördag och måndag, medan söndagen i
blifver hvilodag. Dot är sant, att natt-
arbete och utdelning på söndagsmorgo-
nen i. sin mån inkräkta på sabbatens
livila, men dessa ölägenheter ha ansetts i
mindre, fin hela söndagens uppoffring
för en nummer pfi måndagsmorgonen,
Bvad angår den berättigade klagan
öfver nattarbetet, sammanhänger detta
arbete i Helsingfors, med tiden för po-
sternas ankomst och afgång. Bantåget
från Petersburg m. fl. orter anländer
kort förö kl. 11 på aftonen, och mor-
gontåget afgår mod dagens tidningar
kl. 9 f. m. Ingen tidning kan sätta
sig öfver dessa tidsbestämningar, utan
att komma en dag senare till sina lä-
sare med gamla nyheter, och följden
häraf är nattarbete. Huru detta skall
förekommas utan frivilligt beslut af alla
dagliga tidningar i Helsingfors, att ut-
komma fa. ex. middagstiden, är icke lätt
att inse. Men kan detta kropp och
själ förslöande nattarbete tillsvidare icke
förekommas, så kan åtminstone söndags-
arbetet lättare afskaffas. Under van-
liga tider är det verkligen öfvorfiödigt,
att en tidning utkommer sju dagar i
veckan, och inträffa ovanliga tilldragel-
ser, såsom i krigstid, då nyhoter äro
för dagen efterlängtade, kunna extra-
blad eller telegram publiceras. Mån-
dagsmimmern af alla dagliga tidningar
bör således afskaffas.
Och häri kunna tryckeriernas arbe-
tare utan tvifvel vinna gehör, om de,
som kristne arbetare, förklara det vara
emot sitt samvete att arbeta på sönda-
gen. Deras söndagsarbete hör icke
till livad de i sin katekes hafva läst
om "stort nödfall och kristelig kärlok".
Väl kunde tidningames läsare äfven-
ledes hafva ett ord att säga härom, då
det ju är de, som med sin prenumera-
tion, sina annonser bekosta och upp-
muntra söndagsarbetet. Men att tala
till dem, torde vara att tala för döfva
öron. En tidning kan fela värre än
så, en tidning kan förneka och håna
kristendomen, en tidning kan med sitt
lättfärdiga skämt eller sina lösaktiga
skildringar fritt utsprida sitt gift i fa-
miljerna och finner dock läsare, som
bekosta allt detta, i den lyckliga tron,
när något slutligen synes dem alltför
starkt, att det icke är deras skuld.
Hvems skuld är det då?
Med anledning af ofvanstående förbe-
håller red. att i en (oljande nummer
fil återkomma till frågan.
Ett förslag.
Enligt kyrkolagen åligger det herr
erkebiskopen i Finland att i Januari
månad samma år då det allmänna kyr-
komötet kommer att försiggå till sty-
relsen anmäla och anhålla om närmare
bestämmelse hvar och när detta kyrko-
möte skall hållas.
Som bekant kommer efter tio års
lång hvila ett allmänt kyrkomöte att
försiggå i år. Insändaren tillhör icke
hOgVördiga prästeståndet, men är varmt
intresserad af kyrkliga frågor. Af detta
skäl tager jag mig friheten yttra några
ord om det tilltänkta allmänna kyrkos
mötet i Finland, hvilket möte är det
andra i ordningen. Jag gör det under
den förutsättning, att mitt förslag icke
måtte af vederbörande lemnas utan af-
seende ehuru visserligen skäl kunna
| förefinnas hvilka göra förverkligandet
omöjligt. Såsom vi veta kommer detta
kyrkomöte att behandla för vår kyrka
ganska vigtiga ärenden, af hvilka en-
dast må nämnas: katekesförslaget, fin-
; ska och svenska psalmboksförslagen,
kyrkoliiindbuksförslaget, nya evangelii-
-1texter för tvenne årgångar, då härtill
ännu lagges de af styrelsen utfärdade
förslagen såsom t. ex. förslag om en
dissenterlag i Finland och de talrika
petitioner, af hvilka med all sannolik-
;het må nämnas nykterhetsfrågan, hvilka
iombuden komma att inlemna till kyr-
komötet, så måste man beklaga do
ärade representanter, hvilka i den fin-
)ska kyrkans och fosterlandets namn
skola behandla dessa -för vart religiösa \
lif så maktpåliggande frågor under en
tid af endast on månad, ty kyrkolagen <
föroskrifvor att kyrkomötet endast en
månad bör vara i verksamhet. I san- i
ning erfordras mer än mensklig för-
måga för att under en sä ytterst kort
tid samvetsgrannt kunna utföra det
vigtiga förtroende-uppdrag, ombudsman-
naskapet vid kyrkomötet fått sig om-
betrodt. Ett så stort antal ärender,
som de, hvilka förekomma vid nästa
kyrkomöte måste, under den korta tid-
rymden af en månad behandlas med en
hastighet af lokomotivets snabbhet.
Och hvad är följden af ett sådant hast-
verk? Resultatet måste utan tvifvel
blifva mindre tillfredsställande, och
måhända fel insmyga sig de der kunna
vara till men för den finska kyrkan.
Kommande generationer kunna få lida
genom, beslut hvilka af tidsbrist icke
blifvit noga öfvertänkta och väl moti-
verade.
Kyrkolagen medger visserligen att
allmänna kyrkomöten äfven oftarekunna
anordnas; men den finska kyrkans sty-
resmän hafva troligen ansett att nägot
sådant möte inom denna tio års period
ej varit af behofvet påkalladt. Anta-
get att den korta tiden icke medger
behandlingen af alla de ärender, hvilka
förekomma vid nästa kyrkomöte, skola
väl derefter tio år förlöpa innan våra
prester och lekmän ånyo få samlas, för
att reformera den finska kyrkan? —
Tydligt är att någon förändring i detta
fall snarligen måste ske, ty annars
blifva våra kyrkomöten af ganska un-
derordnadt värde. Jag kunde framhålla
många vigtiga skäl för min åsigt; men
anser jag ej här på sin plats att an-
föra dem. På det att vårt nästa kyr-
komöte måtte bära några frukter till
den finska kyrkans fromma, är det all-
deles nödvändigt att kyrkomötet denna
gång minst tvenne månader ntöfvar sin
verksamhet. Till förslagens granskande
åtgår atlraminst en månad. Dissénter-
lagens granskande jemte petitionerna
— af hvilka flera äro af den art och
beskaffenhet, att man icke med tystnad
kan förbigå dem — kräfva den andra
månaden. Sålunda anordnadt kunde det
andra allmänna kyrkomötet vara af nå-
gon nämnvärd nytta och välsignelse för
den finska kyrkan.
Måhända kan jag en annan gång
framhålla några ytterligare önsknings-
mål, med afseende å nästa kyrkomöte.
A". II•.
Söndagsskolbref,
Lofsjungen ty godt är att lofca
vår Gud) ti/ det är ljufligt! Lofsdng höf-
ves oss! Ps’. 147: 1.
Godt nytt år, godt nytt år, sa lju-
der den holsniiig människorna gifva
hvarandra på tider sådana som denna,
då ett nytt tidskifte åter inträdt. Äf-
ven jag vill önska denna tidnings lä-
sare och särskildt söndagsskolans vän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
