Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF. N:o 1.
8.
8
hörligt drifvas framåt, oftast utan min-
sta föda, tills någon af dom. vanligen
mot slutet af vägen, utsvulten och full-
komliirt utmattad dignar ned, ur stånd
att vidare fortsätta den långa färden
och da måste i>;i stället nedslagtas.
Den onda föda som räckes djuren un- j
der hela vigen beétät1nemligen dcri,
att desamma sommartid, efter att hela
långa dagen, utan annan föda än den’
do i förbifarten lyckats tillstjäla sig
från vägkäTYteriic, liåfVa släpat sig fram
i solbadd och ettkontinuerligt dammoln,
till natten slutligen instängas uti nä-
gon liten trådesåker eller afstängd ämrs-
kant, enkom upphyrda för ändamålet och
hela sommaren allt eftbr litot begag-
nade af den eiia hjorden ofter don andra.
Huru mycken föda sålunda kommer
djuren till del, ar icke svart att för-
stå och tillkännagifves vanligen äfven
genom djurens högljudda ramande. Vin-
tertid äter instängas de till natten uti
någon ladugård, utan annan föda, än
måhända några usla hålmstoppör, och
utan att då heller under hela dagen fil
smaka något. På dryck tänker man
naturligtvis lika litet. HufVudsåken är
ju blott att ffl djuren fram för såringa
kostnad som möjligt.
A’i hafva varit åsyritt vittne till det
uppbyggliga skådespelet, huruledeshjor-
dar, framdrifna förbi hästar, som stått
och betal vid sina slädar, i vildt ra-
seri med af hunger tindrande 9gon, om
hvarandra, rusat Bfver noét framför
hästarnc, så att både hästar och åk-
don hardt nära blifvit Irtfllstjelpt», lich
slukat detsanima utan att aktgifvé fl de
hugg och slag. drifvarene tilldelat dem
för att f.i dem atliigsnade samt. om de
slutligen nodgäis vika för våldet’, åter
ocli åter rusa) tillhaka från motsatta
sidan. Att djuren då varit uthungrade
kan väl knappast förnekas. Om som-
marens hetta och damm för boskapen
måste väva plågsamma, sfl äro väl vin-
terns köld och isande vindar det in-
galunda heller i mindre grad och an-
blicken, isynnerhet vintertid af dessa
utmerglade, af köld hälftförstelnade krea-
tur, som synbarligen endast med ytter-
sta möda ragla sin vSg fram. alltjemt
pådrifna af förarenes långa piskor eller
störar, är också hårresande. Aro vä-
garne dertill hårdt frusna eller belagda
med isgata, halka djuren ofta och skada
sig, vildt och ovarsamt som de köras
af sina omenskliga drifvaro, och fclöf-
varne blifva innan kort så utslitna, att
blodet framsipprar — utpekande ;i snön
den sorgliga stråten menniskans nytti-
gaste husdjur ännu i nittonde seklet
nödgas vandra fram i tiotal mil, en sä-
ker död till mötes, för att tjena sin
herxe till föda! Då färjor måste pas-
soras, händer det icke sällan att djuren
falla öfver bord, eller rent af störtas
(jfver bord, och ibland issörja få simma
eller från november till maj, borde all
lefvande kreaturstransport vid högt vite
vara förbjuden, och sommartid också få
ske endast under den strängaste kon-
troll deröfver, att djuren hvarken få
ansträngas med öfverhöfvan långa mar-
scher utan mellankommen tillräcklig
hvila, eller ännu mindre få lida hun-
gersnöd under färden och blifva utsatta
för så upprörande misshandel som här-
tillgöras för ordnandet deraf. Vintertid, intills.
• A. W. F.
jci. jzn. äla :tl_
Den tidskrift, som härmed framträder inför allmänheten, är afsedd
att utgöra ett organ för den kristna verldsäskådningen och det kristna med-
vetandet, med särskild hänsyn till kraf och förhållanden i vårt eget land.
livad dess jtliin och ändamål närmare vidkommer skola dess slräfvandcnicke
blifra biiiutna vid någon viss form eller sida, utan i mon af omständighe-
terna omfatta alla den kristliga tankens och arbetets uppenbarelseformer, sä-
lunila innehållande apologetiska och kritiska uppsatser, upplagande till gransk-
ning de mqderna inkatten mot kristendomen samt tidens vigtigare frågor pä
det religiösa och sociala området; artiklar i kristlig moral och sedelära, sär-
skiltlt med afseendc a söndagsskolor och ungdomens uppfostran i allmänhet;
uppsatser i kyrkliga frågor och angelägenheter, till vinnande af utredning
om livad som verkligen på detta område kan och bör åtgöras; redogörelser
för nykterhets- och sedligltelssli<-äfv.andena i eget såväl som i andra land, i
ändamål att kraftig! uppbära och befordra desamma; korrespondenser från
utlandet, åskådliggörande de olika andliga strömningarna, samt den ställning
konst, vetenskap och litteratur intaga gentemot kyrka och kristendom; noti-
ser, jemte koinmcntarier öfver företeelser för dagen; studier i bokmarknaden
för att befordra spridningen af en sund oc/t gedigen kristendomslilteratui;
Utkast till nt/kterhetsföredrag, m. m., m. m.
I afseende a tidskriftens konfessionella ståndpunkt kan bladet i enlig-
het med sin ofcan angifna karakler att vara ett allmänt kristligt organ, en-
dast liigga so>n grund den Hel. Skrift sjelf. dock i närmaste anslutning till
den tolkning deraf, som innehalies i den evang. lutherska kyrkans tro och
bekännehe. Men emedan ii/ven inom denna kyrka skiljaktiga meningar före;
/iniias. beträffande jtmförelsåvil mindre vigtiga punkter, skall tidskriften fö-
reträdesvis endast uppbära de för alla kristna gemensamma grund- och sa-
lii/hilssaiinini/arna, utan att, såvidl sig göra låter, polemisera hvarken för
eller emot någon viss uppfattning i öfriga och underordnade punkter.
För alt i möjligaste måtto förebygga det personliga elementets inbland-
ning och begränsa diskussionsämnena till fakta, skall i allmänhet den regel
följas nit artiklar, berörande eget lanils förhållanden, hvilka ingå i denna
lidskrift och för öfrigi ansluta sig till bladets uppfattning, icke blifva offent-
ligt signerade, hvarétnai red. i livarjc sådant fall åtager sig ensam ansvarig-
liet för deras innehall.
Tidskriften utkommer i Abo tvenne gånger i månaden, den 1 och 15,
med S eller, sä ofta utrymmet erfordrar, flere sidor i förevarande format.
Priset är 4 mk per år, hvarförutom rid prenumeration å postanstalterna el-
ler jernvagskupen tillkommer vanligt postarvode samt i Abo 50 p. per ar för
hembärning. hvaremot, om bladet afhemlas, någon extra afgift icke ifråga-
konnner. I Abo sker prenumeration, förutom å bladets kontor, äfren i Fru
O. I’mins inusikliandel, i Finska Industridepöten samt d postkontoret.
I Helsingfors prenumereras hos Hrr O. W. Laurent éf Co., N. Espla-
nndg. 4-’i,u Ludvig Dannholms kontor, S. Esplanadg. 10, samlapostkontoret.
Hiu/ade prenumeranter i de Skandinaviska länderna samt Hyssland,
torde benäget prenumerera direkte hos redaktionen genom af remissa åtföljd
leijeisition, upptagande namn och ailress. Priserna äro, inberdknadl porto:
för helt ar. resp. 4 kr. och 2 rul). 50 kop., samt för hälft ar 2 kr. och I
rub. 25 kop. För att underlätta prenumeration i dessa länder, beviljas ät
jirenuinerantsamlarc hvart sjette exemplar gratis, emot insändande af liqvid
för fem exemplar enligt nyss angifna belopp.
liladels kontor är å h’ristinegalan 3, Abo, dit alla för detsamma af-
sedda meddelanden benäget torde adresseras. Redaktionen.
Åbo, G. W. Wilén A C:os boktryckpri, ISS6.
till lands för att sedan, våta, ytterli-
gare måhända blifva utsatta för isiga
vindar. Att en och annan äfven be-
handlar sina djur inenskligare är lyck-
ligt nog, men öfverhufvud är förhållan-
det sådant vi skildrat det.
—I sanning,
inan har inte lätt att fatta, huru sådant
opätaldt kumiiit passera år ut och år in.
Saken synes oss emellertid så behjer-
tansvärd, att något omedelbart borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
