Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och L IF. N:o 2.
4
framtidens, det unga Finlands, talan,
ty faktiskt är att det fins ott annat,
ett ungt Finland, som uppyexer på kri-
stendomens grund, för hvilket Gud är
något mera än Laplaces beryktade hypo-
tes och hvilkot ingalunda obetingadt skall
godkänna Yerdandis program. Detta
Finland hyser ingen iillit till egen kraft
och förmåga, men sätter deremot en
orubblig förtröstan till sin himmelske
Fader, att Han så skall styra händel-
serna och ordna tingens gång att allt
samverkar till Hans ords och rikes se-
irtT pä jorden.
Då utrymmet för tillfället icke med-
gifver iilt, enligt vår afsigt, upptaga
till behandling afven ett par andra af
Verdandi framkastade frågor, uppskjuta
vi dermed till en annan gång.
JfoMw och
Jyommenfurier.
Med denna nummer följer ett
bihang innehållande: Polemik
med anledning- af tidskriften
Tro och Lifs grundläggning",
m. m.
Till följd af försumlighet vid jernvä-
gen jemte andra oförutsedda orsaker
erhöllo en del af våra prenumeranter i
hufvudstaden tidskriftens första num-
mer först en vecka efter det den ut-
kommit, för hvilket ledsamma dröjsmål
vi härmed anhålla öm benägen ursäkt.
Prenumeration kan numera, förutom hos
hrr Ludv. Dannholm samt O. W. Lan-
reni & (’:". äfveu ske a Missionsbok-
handeln, Michaelsgatan 1.
Böneveckan firades i Borgå genom
föredrag i missionshuset af pastor Ale-
xander Malmström, som efter en tre-
årig verksamhet i Amerika uti Augu-
stana-Synodens tjerist atervändt till sin
hemort Borgå. Pastor Malmström bör-
jade sin presterliga verksamhet såsom
missionär i Transvaal uti Hermansbur-
ger missionens tjenst, sedan han ge-
nomgått missionsinstitutet i Hermans-
burg, der han i\\\cn blef prestvigd.
Då det finska missionssällskapet be-
gynte egen verksamhet i Afrika, stälde
Big pastor Malmström till dess tjenst.
men öfverflyttade år L87.0 till Sverige,
der han i 5 ål’ var hjolpprest i llernö-
sands stift, till dess han antog kallelse
af Augustana-Synoden att tjenstgöra som
missionspastor i Amerika. —Vi omotso
med tacksamhet meddelanden om böne-
veckan äfven från andra orter i landet.
Synnerligen kärt är det oss att med
tacksamhet omnämna det broderliga och
på vänliga vinkar och råd rika försvar
en okänd insändare, —r, gör för vår
tidskrift i n:o 5 & 6 af tidningen Fin-
land för innevarande år, med anledning
af det anfall, som af sign. K. A. T.
kort förut riktats emot oss i samma
blad. I ett sä svårt och ansvarsfull!
yärf som det oss föreliggande hafva vi
behof af råd och upplysningar från alla
håll. men särskildt måste vi känna oss
tacksamma för hvarje uttalande, som
derjemte uttrycker tillit till vår ärliga
afsigt och, utan att naturligtvis kunna
ikläda sig någon ansvarighet för vart
arbete, dock af detsamma hoppas det
bästa. De frågor sign. —r riktar till
oss skola vi vid tillfälle hafva äran 1•«•—
svara, så mycket hellre som det legat
i var plan att, vill Gud, under årets
]<>!i]i företaga till utredning just dessa
jemte med dem förbundna vigtiga grund-
frågor.
I sammanhang härmed bedja vi vörd-
nadsfullt erinra den publik, som bebe-
drar oss med sin uppmärksamhet, att
en tidskrift mod så omfattandeprogram
som vår. omöjligt i en enda artikel
kan fullkomligt klargöra än mindre siuf-
behandla sådana grundbegrepp som stat
orh kyrka, statskyrka, folkkyrka, kyr-
kans förhållande till staten, prästerskap
och dess ställning till kyrka och stat,
m. m., m. m. Dessa frågor &ro i verk-
lighoten sä nära förbundna med hvar-
andra att de endast kunna fattas rätt
da hänsyn göros till det inbördes för-
hållandet dem emellan. pa samma sätt
som de särskilda beståndsdelarna af ett
maskinverk endast erhålla sin rätta be-
tydelse i förening och samverkan med
inrättningens öfriga delar’.
Att tidskriften redan från sitt första
framträdando skulle blifva föremil för
det häftigaste motstånd, icke från otrons,
bvilken den dock i Guds kraft afser
att bekämpa, utan från den kristna kyr-
kans sida, är ett sorgligt bevis på huru
partisinnet kan förblinda, samt på den
beklagliga brist pä kristlig kärlek och
tolerans, som tyvärr i vårt land före-
finnes. Skulle vi varit bärare af nå-
gra nya läror eller afsett att bland fol-
ket utsprida otrons och tviflets gift,
hado det varit hvarje god kristeris pligt
att varna för oss, men då detta så
långt ifrån är fallet att just motsatsen
roprosontorar sanna förhållandet, hafva
vi berättigad orsak till klagomål ölver
den behandling man låtit oss vederfa-
ras. Att vi vidrört omständigheter i kyr-
kans författning ursäktar på intet sätt
saken, ty denna fråga står fullkomligt
oberoende af den kristna lärans badö
grund- och salighetssanningar, samt bör
af alla kyrkans vänner med sans och
allvar kunna diskuteras. För vår del
tro vi på en utveckling1af den finska
kyrkan till större ljus, lif och frihet
samt skola, oafsedt hvarje försök att
göra vårt blad misstänkt, i Guds namn
ga vidare i förtröstan på den mäktige
Gud, som sjelf lofvar sprida ljus på
vara vägar.
Det buller man gör af dissenterlagen
kan lätt komma en att tro det ingenting
annat vore behöfligt till att bota ore-
dorna på det kyrkliga området. Också
torde dess praktiska verkan för så vidt
den afser utom den evang.-lntherska
kyrkan stående samfunds rätt att bilda
egna församlingar, blifva bra ringa.
Man förbiser nemligen att inom kyr-
kan sjelf finnes ett ganska stort antal,
som b varken är tillfredsstäldt med sa-
kernas närvarande skick eller önskar
utträda för att förena sig med frikyr-
korna. Detta vigtiga element blir föga
eller alls icke, berördt af dissenterlagen
och sålåligé deras enspräk lemtias obe-
aktade kan reda och lugn icke inträda.
Kristna dissenters, beredda att upprätta
egna kyrkosamfund, finnas egentligen
h deras formliga utträdande ur
statskyrkan skulle ingalunda förmå lösa
den religiösa frågan.
Öfriga dissenters utträde, neml. de-
ras som gilla hvarken den kristna lä-
ran i och för sig eller kyrkans för-
fattning, skulle likväl hafva den för-
delen med sig att i betydlig mon klar-
göra ställningen genom att accentuera
skiljaktigheterna emellan de tvenne åter-
stående hnfvndgrupperna inom kyrkan:
dem, som äro tillfredsstälda, med den
finska evang.-lntherska kyrkans nuva-
rande tillstånd och dem. hvilka icke
känna sig tillfredsstälda dermed. Uti
denna motsats måste’ man söka den
egentliga orsaken till de religiösa rö-
relserna. Vi hoppas ingen snar lös-
ning derpå, men anse lifsyttringnrna i
och för sig af värde nog att nästan
ersätta det mål man har i sigte. Hvad
dissenterlagsfrågan beträffar utmärker
sig Dagbladets förslag i ämnet, om fyra
särskilda regerinspropositioner, för stor
redighet i uppfattningen, men antagli-
gen kan man ännu emotse flere utta-
landen från pressens sida än dem, hvilka
hittills varit synliga.
De härstädes hållna kommunalmötena
tyckas, om de fortgå som hittills, allt-
mera börja antaga karakteren af Paris"
beryktade municipalråd, der man obe-
sväradt sitter till doms öfver religio-
nens väsende, uppställer regler för este-
tik och skön konst, arrangerar fester,
o. s. v. Sålunda gaf t. ex. en talare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
