Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF. N:o 2.
6
utom erkebiskopstifton Gnesen och Po-
sen. Prelaten af detta område, grofve
Ledochowski är för mycket polack; hans
verksamhet, alltför politisk, afsåg att
nära den polska nationens förhoppnin-
gar. Preussiska legeringen skall der-
före aldrig gå in på hans återvändande
och alla påfliga ansträngningar att för
grefvo Ledochowski erhålla något an-
nat einbetc, hafva hittills förbl ifvit frukt-
lösa. De ultramontane intaga för när-
varande en nästan fiendtlig hållning.
Windthorst begynte med ett häftigt ut-
fall emot den kojserligo styrelsen, eme-
dan franske jesuiter icke erhållit tillå-
telse att arbeta i de tyska kolonierna.
Furst Bismarek svarade att styrelsen
vore fullkomligt opartisk och att ro-
mersk katolske missionärer tillätos ar-
beta i kolonierna lika väl som protes-
tanterna, men att de allmänna principer
hvilka antagits här, äfven måste iakt-
tagas i kejsaredömots aflägsnaste delar.
Synoden i provinsen Schleswig-Hol-
stein höll sitt tredje sammanträde i
Rendsburg i Nov. manad. Do liberales
förslag af ott nytt tillägg till psalm-
boken blef efter noggran undersökning
af en komite’ afböjdt. Att nya psalm-
boksförslaget af ungefär halfva befolk-
ningen är gilladt är ett stort framsteg,
då man besinnar huru menniskor äro
fastade vid sina gamla böcker och frukta
utgifterna för nya. Ovist hade varit
att ånyo ändra nämnda förslag och göra
församlingarna nytt hufvudbry. För öf-
rigt gälde synodens beslut söndagens
helighållande, nykterlietssträfvandet, m.
m. Det vigtigasto af besluten är nia-
hända en anhållan till konsistorium att
göra en förteckning öfver do stora för-
samlingarna och föreslå delning af de
största. Näst våra större städer, exem-
pelvis Berlin, är Holstein den del af
Tyskland som ägor minsta antalet kyr-
kor. Menniskor måste ofta vandra två
timmar för att komma till kyrkan. De
tvonne medlemmarno af synodalkom-
mitén återvaldes för 3 år framåt; båda
äro do män af sant evangelisk rikt-
ning och praktiskt intresse för kyrkligt
arbete.
Franhvike.
Måtte det nya året bringa strålar af
ljus och glädje åt Frankrike! Val,
mera radikala än löftesrika, tala ej fri-
dens språk, ehuru do konservative roya-
listerno sedan Oktober förlorat 20,000
röster. Frid och lugn äro visserligen
ej dagens lösen ohuru heller inga ho-
tande moln ännu uppstigit; allmän nsä-
kerhet, rolöshot, ovisshet råda öfvorallt
och likaså en tryckt, tung affärsställ-
ning. En journalist jemför Frankrikes
framsteg sedan 1789 "med vissa pil-
grimers do der togo ott steg tillbaka
för hvarje gång do togo två steg framåt’?,
och hänför detta till "det långvariga!
inflytandet af en vilseledande religion,
hvilken alltid förmår menniskan att
blicka tillbaka till mänsklighetens forn-
tid i stället för till Guds framtid". |
Leo XIII:s sednaste rundskrifvelse skall
helt visst oj upphjolpa sakernas läge.
Innan Frankrike bryter med den romer-
ska katolicismen kan man ej vänta verk-
liga framsteg. Man må ej tro att för
det bullersamma folktalare eller stor-
skrytande dagliga blad roa sig med
sten och stoftkastning, dessa represen-
tera landet i sin helhet. Icke blott
det att romanismen i Frankrike inga-
lunda skakats ända till grunden, dess
grund tyckes tvertom nyligen blifvit
fastare. Presterskapet har, vädrande
faran, försigtigt. och för det mesta
obeaktadt, arbetat dcremot. Några få
undantag förekomma, så t. ex. de tret-
tiofem prestor som tillrättavisades och’
bötfäldes, emedan de vågat offentligt ut-
tala sin mening och upplysa folket om i
hvilka de borde välja. Protestanterna
blicka ut öfver massan af arbetare och
hoppas vinna den för protestantismens
åsigter; men protestanterna sjelfva be-
höfva blifva förändrade i stort, blifva
mera energiska, lära uppfatta brister
och botemedel, samt blifva Guds lef-’
vande tempel. Här och der äro små
ljus tända, men skenet af dessa faller
icke långt. Må livar och en bygga
rakt "emot sitt eget hus", hufvudsaken
är att han bygger och ej endast disku-
terar.
En äkta väckelse till andligt lif hål-
ler på att — om ock ännu på få och;
hvarandra långt aflägsna trakter — ut-
breda sig i Frankrike. Oron och det
allvarsamma bekymmer detta framkastat
hos lärda pastorer, de der fördjupat
sig i vetandets schakter. men aldrig
haft för vana att samla in skördar af
själar, skulle komma en att småle, voro |
det icko ett smärtsamt bevis på huru
do stanna fjerran från den hel. Andes
stora verk, sådant det längesedan fram-
tiädt i andra länder, bortom deras
trånga sfer. Man måste antaga att de
så idealiserat "apostlagärningarna? samt
de första lärjungarncs personer, ord
och verk, att de icke igenkänna deras
efterföljare när de påträffa dem. Nu- j
tidens enkla representanter sakna .såi
fullkomligt all poesi och höjande stor-{
het. ’’Lerkäril" skulle innehålla det
vördade evangelium? O! det var endast
en Pauli blygsamma sätt att tala! I
alla fall fir det ej troligt att sådana
kärl nuförtiden begagnas! Och så atö-
ros ju alldeles liturgiens heliga ord-
ning — detta utbrott af tårar öfvei1
synden — är det ej ändå i.agot feber-’
aktigt? störande lofsånger öfver befri-
else från synden; bedjande, bekännel-
ser, snyftningar och framförallt qvin-
nor och barn bedjando högt! Ack fri-
kyrkosynodon, de pastorer hvars för-
samlingar äro just af denna beskaffen-
het, nödgades förklara, beskrifva och
ursäkta m. m. för att öfvertyga vissa
befullmäktigade i staden Paris. Slutet
på saken blef att trenne pastorer, hvil-
kas verksamhet storligen välsignats af
Gud, förklarade: "Om ni önskar att en
väckelse skall vara korrekt och en re-
gelbunden qvadrat, skall ni aldrig åstad-
komma en dylik. En väckelse är ore-
gelbunden; den styrs af inga regler".
Hvad som dock förvånar, är den
ringa kunskap intelligenta kristna och
pastorer i Frankrike hafva, angående
Herrens stora framgångsrika verk i öf-
riga länder. Kommer det sig deraf att
förnuftet, uppöfvadt i långt högre grad
än bönens krafter, söker analysera, kri-
ticera och mäta Guds olika andliga för-
faringssätt efter sin egen mikroskopi-
ska uppfattning? Man har alltid sett
väckelser, genom Guds nåd frambragta,
ringaktade och förkastade såsom miss-
tänkliga af den större delen religiösa
menniskor. Naamans historia är och
förblir bilden af månget sinne. Lyck-
liga de som lik honom gå bort till Jor-
dan och göra försöket! Myggsilandet
och kamelsväljandet framkalladt af va-
nans makt öfver dessa sinnen, har gcått
igen nära nog genom hela linien af
fransysk-protestantisk journalism, angå-
ende den ädle filantropiston ’Tall
Mall Gazettes" redaktör, nu i ett en-
gelskt fängelse för ett formfel mot la-
gen; men icke ett ord har man uttalat
om de gräsliga gerningar, hvilka i
Paris, af män som äga polisens förtro-
ende, förklaras ställas i skuggan såväl
sybariten Herodes, som nutidens Lon-
don.
Den i December hållna veckan för
möten de kristna emellan i Paris, var
litet besökt; ungefär 200 hvarje afton.
Förmaningarna voro betecknande. En
pastor från landsorten talade öfver 1.
Sam. 7 k. och antydde på teater besö-
kande pastorer och kristna, sabbatsbry-
taio, balbesökande och qvinnor fros-
sande i rikedom och lyx, de der in-
billa sig tjena Gud, under det Hans
verk lemnas att gå förloradt och bort-
tvina mångenstädes! Pastor Tophel från
Geneve, talade allvarligt emot den fa-
tala teori som under det läpparne säga:
"Herre, Herre!" lemnar synden herr-
skareväldet i själ och lif. Tjugofyra
talare i olika ämnen uppträdde. Bland
de mest framstående af bröder från ut-
landet må nämnas, Lord Radslock, sf-
verste Pasckoff, grefve Bobrinsky, m. fl.
Många trogna arbetare i Paris bekla-
gade storligen att do till följe af upp-
tagen tid voro ur stånd att närvara.
För att fylla de protestantiska kyr-
konias behof, utgifvas nu många små
protestantiska blad, sådana som: "Feuille
Paroissiale" (Batignolles), "Lien" (fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
