Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF.
Nso 3. 7
Innan vi gå att skärskåda halten af de
skilda punkterna i belysningen, vilja
vi först fästa oss något vid förordet
dertill, som utgör ett i mer än ett af-
seendo märkeligt aktstycke.
fli- A. Mbg misstycker i hög grad,
att vi i tryck publicerat våra anm. Be-
synnerligt! 1 alla vigtigare angelägen-
heter vill man ju’"Vj>|.iji<, diskussion, för
att genom olika meningars och åsigters
brytning mot hvarandra utreda, belysa
och klargöra den sak, hvarom fråga är.
Hvilkeii liflig diskussion pågår t. ex.
ej för närvarande i landets press an-
gående den ekonomiska frågan! Men
inom kyrkan, som dock har att göra
med de högäta lrfsfrågor, vill man und-
vika all diskussion. Besynnerligt!
Herr A. Mbg ondgöres öfvor, att
våra anm. blifvit publicerade i folk-
bladet "Sändebudet". Återigen besyn-
nerligt. Då hflrr A. Mbg sjelf stäm-
plar ’ganska inånga" af de ntaf försam-
lingarna utvalda granskare som okun-
niga oi;b oförmögne att inse g:la psalmb:s
fel och brister samt den nyas förtjen-
ster, sä Kvad hadfl varit naturligare än
att genom en segerrik vederläggning
af alla "föga grundliga’ anm. bibringa
folkel bättre insigt och förmå det att
sä mycket hellre omfatta det nya för-
slaget.
Syftemålet med anm. är livarken att
tu förslaget underkändt ej heller, så-
som lir A. Mbg föregifver, fä dess an-
tagande fördföjdt i flere tiotal år. Syf-
temålet iir helt enkelt att få vissa fel
och oriktighéter, som enligt uridérteck-
nads åsigt i förslaget förefinnes och
insmugit sig, i en följande upplaga rät-
tade, OCh dértill behflfves sannerligen
icke "flere tiotal år". Förslaget hafva
vi i allmänhel tillerkänt stora och. fram-
stående förtjenster. Del kommande kyr-
komötets uppgift iir väl icke att med
sitt insegel, sitt ja och amen ohflin-
gadi bekräfta och antaga do nya böc-
kerna’, ritan att i dem få företaga min-
sta förändring. Så hafva åtminstone
oj vi törstat I dess uppgift.
Herr A. Mbg synes frukta vå-
dor för den finska kyrkan, ifall försla-
get ej snarligen antages. Han säger:
au ett nppskof — — — skulle mod-
föra icke bloW en förlnst, utan äfven
■■ii icke otänkbar vada för eri del af
den linska kyrkan, bör ej kunna undgå
(lem, som litet närmare känna dö par-
tier; InilKa för härvarande söka aii
andergräfva den ev.-Lnth. bekännelsens
grundvalI*, i sanning, står Luth; kyr-
kan i vart land ej på säkrare fötter,
im att ilcss beßtånd skall bero af déi
nya ps.boks förslagets snara antagan-
de, sa iir ej dermed myckel bevåndt.
Och huru denna kyrka skall genom den
nya ps.boken räddas från dessa vådor;
huru denna psrbok skall trtgöra ett så-
dant palladimn för don Lnth. bek&h-
nelsen i vårt land, att den derigenom I
blir säkerställd för dessa sekters an-
grepp, förmå hvarken vi eller mången
med oss rätt inse.
Men ännu ett märkeligt uttalande. J
Hr A. Mbg vet upplysa oss, att "gan-
ska många af de granskare, som af!
församlingarna blifvit utsedda, hvarken
till följd af sin bildningsståndpunkt[
kunnat inse den g:la ps.bokens fel och
’
brister i lära, språk, meter och rim, i
ej heller änvändt mycken tid på en j
jemförande genomläsning, utan mesta-
dels obesedt (måhända äfven af ekono-;
miska skäl) förkastat detsamma." Allt-
så, ej allenast en del, ej heller många,
utan "ganska många’’ hafva ej blott va-
rit fullkomligt inkompetente utan, hvad
mera är, fullkomligt samvetslöse gran-
skare, som "mestadels obesedt" förka-
stat detsamma. Är detta sant, då kan
endast ett af två alternativ varit fallet.
Antingen hafva församlingarne ej haft
tillgång till bättre, kunnigare och sam-
vetsgrannare granskare, eller hafva de
ej förstått välja bättre. Men i hvar-
dera fallet: hvad göra vi i vår kyrko-
lag ined en sådan § som 455? "
Och
hvilket misstag begick ej dot sista i
k:koinötet, dä det ej ville taga befatt-
ning med de kyrkliga böckerna, innan
församlingarna uttalat sig? I sanning
måste k:komötet ej så väl som hr A.
Mbg känt församlingarnas tillstånd i
intellektuelt och moraliskt afseende, då
det nödvändigt ville först hafva deras
utlåtande. — Nu har man frågat fol-
ket, ja tvingat det att uttala sig; och
då det enligt sin bästa öfvertygelse
gjort det, mångenstädes annorlunda än
m:m på vissa häll önskat, smädar man
det. Och dock torde man, vid en när-
mare bekantskap med detta folk, hos
detsamma i allmänhet finna en djupare
uppfattning af ocli en varmare liängif-
vonhet för do äkta kristliga sanniu-
garne än hos flertalet af de s. k. bil-
dade.
Hr A. Mbgs löfte att låta sin belys-
ning följa våra anm. i spåren gladde
oss verkeligen. Vi hoppades neml. att
genom en diskussion angående de vig-
tiga kyrkliga frågor, som snart komma
att stå på dagordningen och hvarom på
senare tid ej med ett ord varit fråga,
väcka allmänhetens intresse för de-
Bamma. Detta vår( hopp har dock sla-
git fel, då redakt, för "Sändebudet"
underrättat oss, att fortsättning ej får
i bladet ingå.
Ett af oss begånget misstag vilje vi
här rätta: Vi hafva sagt, att hufvud-
städens utsedde delegare ej obotingadt!
antagit ps.boksförslaget. Hr A. Mbg
försäkrar, att så oj varit fallet. Vi
bedje om ursäkt för detta vårt ofrivil-
liga misstag.
Nu till de skilda punkterna i belys-
ningen. Beträffande värn amn. vid ps.
2 säger hr A. Mbg att ’"man med skäl
ansett ps. böra vara ett rent uttryck
af lag, utan inblandning af evange-
lium. Hr A. Mbg har anfört intet af
dessa skäl. Jo, dock ett. Han säger:
"om detta dömes oförenligt med den
nytestam. ellerkristliga ståndpunkten, så
är äfven Luthers förklaring öfver detta
ställe i lilla katekesen: Gud hotar att
vilja straffa o. s. v., okristlig." Vi må-
ste bekänna, att vi med någon förvå-
ning läste dessa ord. Luther hade ju
i sin katek. att förklara ett stycke ur
Guds ord. Och han kunde i sin för-
klaring väl ej gå längre eller utöfver
styckets innehåll. En kristlig ps. der-
emot måste alltid, mer eller mindre di-
rekt, innehålla en bekännelse. — Vi-
dare heter det, att ändringen: "hur
ofta — vi — dagligt fela" icke är språk-
riktig. Sant. ifall man vill hårdraga
det dertill. Kunde derföre kanske bättre
heta: Ack, dagligt dock mot dina bud
—vi synda här och fela. Vidare skall
"din bud" vara "en örfil åt grammati-
ken". Men i så fall har kom. gifvit
en lika väldig örfil ut grammatiken, då
den i ps. "219 v. 2 sjunger: "sin" ögon
till mig vände". Felet är endast att
abbr.tecknet vid "din" bortfallit.
Ps. 3 v. 3. "Att Gud mig ej kan
vara blid" försvarar hr A. Mbg. Huru
dock en kristen, som vet af Guds evang.,
kan sjunga: "att Gud mig ej kan vara
blid" är åtminstone för oss obegripligt,
då evang. betygar motsatsen. Hr A.
Mbg säger att det är "lagens dom i
samvetet". Må vara. Men då borde
han ock besinna livad Joh. i sin l:sta
ep. 3: 20 säger.
Emot anm. vid ps. 8 v. 5 invänder
hr A. Mbg, att den är obefogad, "eme-
dan det ej är tänkbart attKristus skulle
predikat der något annat än det han
sjelf förkunnade på jorden’’. Märkvär-
digt är emellertid, att vid ordetkårys-
sein här ej är ordet euangelion utsatt,
då likväl på alla de ställen i N. fest.1,
der käryssein betyder predika evang.,
det är förenadt med antingen Jesus,
hasihia tu Theu. eller euangelion. Hvad
anm. att käryssein i Mos. 16: 20 står
utan förening med euangelion, så måste
detta naturligt suppleras ifrån v. 15,
der Herren uttryckligen säger: predi-
ker evang. I l:sta Petr. 2: 19 gifver
hvarken det föregående eller efterföl-
jande minsta anledning att här supplera
detta ord. Denna supplefing är der-
före fullkomligt godtycklig, och en kri-
sten borde flere än en gång betänka
varningen i Ordspråks-bokens 30: 6
samt hotelsen i Upp.-bokens 21: 18, 19.
Ps. 10. Då vi förotogo oss det våg-
stycket att göra anm. emot några Bu-
neborgska uttryck, beredde vi oss full-
komligt uppå att blifva alldeles kros-
sade med hans auktoritet. Så högt vi
än skatta E—berg, kunna vi dock ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
