Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO ochLIF
"Verdandi" om tidens frågor.
ii.
Hvilka påminnelser man än kunde
anse sig berättigad att göra "det unga
Finland" för dess sätt att uppträda,
närmast mod afseende a det oinskränkta!
sjelfförtroende det sätter till sin för-
måga att öfvervinna alla svårigheter
och lösa alla frågor, kan man likväl
icke göra dem den förobråelson att do
sakna ott program, om dermed förstås
medlet och sättot för de olika "frågor-
nas" lösning. I detta afseonde tilläm-
par Verdandi följdriktigt om än under
varierande former en och samma tanke:
velandet. Det är vetandet, som skall
omskapa religionen, intelligensen, som,
så småningom bör blifvä den maktegande
i sluten, kunskapen, hvilken efterhand
skall emancipöra qvinnan, och uppfo-
stran donder slutligen skall utrota både
dryckenskap och otukt. Donna idé är j
ingalunda ett barn af vår tid. Redani
Hava-Mal kunde intyga att
Kj bättre bördn
Man bär på viigen
Än vishet mycken (!),
mil i sjelfva verket liggor äfvon idén1
om vetandets makt sanningen så nära ]
att man kan förstå hvarför den blifvit
don mödorna kultnrbrons om icko enda, j
sa åtminstone vigtigaste dogm. Inkastet
doromot är att don icko tager hän- ■
Hyn till vissa omständigheter i af-
seende ;i förnuftj vilja och samvete,
hvilka ;"m> af den största botydolse vid
frågans afgörando och hyaraf den prak-
tiska följden blir att axiomet visar sig
Ohållbart. Sålunda uppreser sig sam-
votet emot det falska vetande som vill
föreskrffva lagar för själen: en okuf-
vad. sjelfvisk vilja trotsar intelligensen
och sätter statens välfärd på spol: kun-
skapen emanciperar qvinnan, men stal-
ler sig på samma gång äfven hotande
gentemot den ordning hvars iakttagande
utgör vilkoret för förnuftets bifall; och i
slutligen, don sorgfälligaste uppfostran j
lemnar ingen garanti för moralisk god-i
het och kraft sålänge förnuft och vilja!
förblifva främmande för Guds Andes in-
flytelser. Man kan sålunda endast kon-
ditionolt antaga ide’n om kunskapens’
makt samt dess tillämplighet vid lös-
ningen af lifvets stora frågor. I före-
gående artikel sökte vi framhålla dess j
rätta ställning till den kristna tron,
nu vilja vi med ledning af Verdandis
uttalanden undersöka i hvilket förhål-
lande uppfostran står till moralen.
Lastens pedagogik.
"Det som vi för vår del", säger Ver-i
dandi, "finna vara den hemskaste punk-
ten i vår tids sedliga eller rättare
osedliga lif, är denna lastens fasans-
fulla pedagogik, hvilken i våra dagar
kastat i dess armar nästan en livar
svag och mera sinligt anlagd monniska.
Blodet stelnar i kroppen, när man lä-
ser om de ofta fulländadt snillrika sy-
stem, enligt hvilka oskulden dragés ned
i lastens dy. Det är. äfven, tro vi,
denna lastens pedagogik och dess re- i
sultat som mera än någonting annat
lagt den pessimismens blytyngd på tu-
seiitals individer, hvilka sörja öfver
eländets och onaturlighetens framsteg’1.
Att donna skildring är sann kan ty-
värr icke botviflas, men livaraf korn-
mor det sig att i ett tidehvarf utmärkt
genom storartade framsteg på alla kul-
turens områden, då vetandetblifvit snart
sagdt livar mans tillhörighet och sede-
lagens bud inskärpas i kyrka, skola och
hem, —lasten har kunnat antaga dennai
systematiska form, hvilken lik on mara
trycker nationens bröst? Huru förklara
/t-T/ifDITT ; ORD Förslag till förändringar vid de allmänna
1 gudstjensterna, nf A. E. (i 5.
BlSl—:-’-r:h’-7
-s.fflH en m°derna pessimismen (forts.)- ■ ■ 7.
Bihang: Björneborgsbref, samt Svar till
WIÉ Redaktionen af Tro och Lif, afK. A. T.
detta lastens herravälde i tankar, sinne
och lif? hvilken är orsaken till denna
dess fasansfulla pedagogik ? Dessa frågen-
stå i närmaste samband med en an-
nan, hvilken i Vår tanke först måste
besvaras: hvad är orsaken till den afta-
gande aktningen för kyrka och religion ?
— Sedeförderfvet? Nej, ty detta är
en följd deraf, icke dess orsak, eme-
dan menniskan af naturen är benägen
för det onda och endast genom nådens
omskapande kraft kan afhållas från dess
utöfning, hvarför en sjunken moral äf-
von ger tillkänna ett andligt förfall;
religionen har förlorat sin makt öfver
hjerta ock lif. Det är häruti, uti kyr-
kans andliga förfall, såväl med afse-
ende å ett förverldsligadt och för den
Helige Andes inflytanden fremmande
presterskap, som uti frånvaron af lef-
vande kristendom bland lekmännen sjelf-
va, djupaste orsaken måste sökas till
denna sedeförderfvets hemska sida, hvil-
ken kommer t. o. m. realisten att rysa.
Man kunde dcrför säga att kyrkans på-
nyttfödelse är det enda botemedlet för
det onda samt vilkoret för åvägabrin-
gandet af en bättre tingens ordning
och att intet varaktigt godt kan åstad-
kommas innan detta vilkor blifvit upp-
fyldt; men likväl tro vi att man icke
bchöfvor se saken så i stort för att
finna en utväg till det ondas afhjel-
pande. Hvad har Ver daneli i detta
afseende att föreslå?
Uppfostrans storartade uppgift.
Dess svar lyder: "Det synes oss som
voro alla de medel, hvilka sedlighets-
och federationsföreningarna (likasom på
annat håll nykterhets-, isynnerhet ab-
solutistföreningarna) försökt, endast väl-
villiga ansatser att plocka bort ma-
skarna från träden och buskarna i
en trädgård. De äro riktade mot re-
Religiös Tidskrift för Finland.
Måndagen den 15 Februari.
N:o 4.
InnehB.ll:
1.
"Verdandi" om tidens frftgor (slut)
Pa gränsen, af Th. C.uyler . ■ ..3.
Notiser och kommentarier 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
