Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pag. 6. TRO och LIF. 6
Bhuru förhållandena i mänga afseenden ■
äro bekymmersamma nog, finnes likväl
en stor orsak till uppmuntran uti den
omständigheten, att det aldrig lans en tid,I
när kristlig verksamhet förgrenade sig i
sa många nya riktningar som nu. Öpp-
nandet af rar Charringtons stora mis-
sionshall i Mile End (en trakt i östra delen!
af London) är t. ex. resultatet af en enda!
mans energi och sjelfförsakelse samt bil-
dar en ny rera i ost Londons evangelise-
ring. Byggnaden är belägen ien af jätte-|
stadens futtigaste qvarter och är afsedd
att tillmötesgå den kringboende befolknin-
gens såväl andliga som lekamliga behof.
Bottenvåningen är inredd till ett enda stort
nvUtcrhetsvärdshus. der från tidigt till sent
god och sund föda tillhandohålles till nio- |
derata priser. Ofre våningen upptages af!
klass- och mindre församlingsrum; bygg-|
nådens hela buksida innehåller en smak- i
fullt inrättad predikolokal, rymmande 5000:
pers., som invigdes d. 4 Febr., i hvilken
högtidlighet många välkända, kristliga per- ;
söner deltogo.
En af den religiösa verksamhetens vig-
tigaste sidor, hvilken de olika kyrkorna
egnat en sorgfiillig uppmärksamhet, är den
om arbete bland unge män. Betydelsen
hiirat’ kan icke gernn öfverskattas, ty sådan
ungdomen är i dag, sådant blir folket i
nästa generation. Exeter Hall, kristliga
Ynglingaföreningens högqvarter, har nyli-
gen äfven öppnat en gymnastiksal och ge-
nom detta aktgifvnnde på behofvet af fy-
sisk utveckling lockat till sig många, som
kanske eljes aldrig skulle beträdt dess
tröskel. Onsdag aftnar, genast efter gym-
nastikens afslutande, hålles ett kort and-
ligt föredrag, hvarvid endast de som så-
dant önska behöfva närvara. Troligt nog
qvarslanna många, hvilka eljes skulle sakna
mod eller håg att gå till en bibelförklaring.
.»/. L. C.
Den moderna pessimismen.
Af J. Radford Thomson.
(Forts.)
Don kristne vet att verldens onda
icke är obotligt. Hans tro på menni-
skoslägtets åtorlösning
— till kropp
och själ — genom Guds Sons incarna-
tion, lydnad och offer räddar honom
från pessimism. Kristi ställföreträdande
verk förändrar förbannelsen i välsig-
nelse. Om synden öfverflödar, öfver-
flödar nåden ännu mer. Kraften af
återlösarens kärlok och framgången af
den hel. Andes verk är sådan, att i de-
ras närhet intet ondt är obctvingeligt,
förtviflan viker för hoppet och jordens
dunklasto skuggor genomträngas och
skingras för strålarna af gudomligt
ljus.
Pessimismens skadliga oerkningar.
Jem/örelse mellan pessimism och
kvistendom.
Vi gå nu slutligen att kasta en blick
på de följder åt hvilka pessimismens
och kristendomens systemor nödvän-
digtvis gifva upphof.
Omfattandot af pessimismens läror
modför såsom naturlig följd en allmän
känsla af nedslagenhet och missnöje.|
Just dernti ligger, jemfördt med andrai
irringar, en af dess sämsta sidor; den
icke blott underskattar det närvarandes
fröjder, den beröfvar äfven sina an-
hängare allt hopp, såväl om ett bättre
tillstånd för menskligheten i denna verld,
som ock en lycklig evighet. Hvilkct
motiv är oss lomnadt för arbetet för
menskoslägtets väl, om dess välgång
är en omöjlighet. Hvem förmår bära
lifvets oundvikliga pröfningar, då in-
gen utsigt till lättnad, ingen förvänt-
ning om framtida lycka värmer sinnet?
Det vore onaturligt och orimligt om en
pessimist kunde känna annat än ned-
slagenhet, melankoli och missnöje. Och
hvilka verkningar skulle ettallmänt om-
fattande af ofvanbeskrifna åsigter fram-
kalla? Föreställom oss ett samhälle,
en nation, en verld af pessimister! De
skullo samtligen utgöra en verld af då-
rar! Individer, hysande liknande åsig-
ter, utgöra redan i och för sig en källa
till uselhet inom de kommuner de till-
höra.
Hopp inspirerar och inger styrka
samt utgör alltså ingen oväsendtlig fak-
tor inom samhället, hvars medlemmar, .
om beröfvade hvarje utsigt till indivi- |
duel lycka eller social framgång, måste
blifva ytterligt likgiltiga för allt ärligt
sträfvande, hjeltemodigt uppoffrande och
tålmodig uthållighet. Om man hyser
förväntningar blott för att bevisa det
do äro illusioner, hånande den bedrag-
nes eländo, då blir förhållandet om
möjligt ännu sämre. Cynikerns för-
tviflan öfvergår i uselhet vida det dår-
aktiga i en ständig melankoli.
Angående den moral, som blefve en
följd af de pessimistiska teoriernas om-
fattande, kunna vi med visshet påstå
att denna l&ra lägger lika litet hinder
i vägen för brott och last, som den ger
anledning att eftorsträfva dygd. I nå-
gra få fall kan väl en viss asketisk-
uppfattning blifva följden deraf; men
erfarenheten af den menskliga naturen
visar oss att gudsförnekelson och hopp-
löshetsteorin oftare leda till sjelfvisk-
het och sinlighet.
Låtom oss jemföra de båda syste-
mens inflytande med afseende å led-
ningen af det menskliga lifvot. I all-
mänhet taladt, äro menniskor genom
daning och lefnadsomständigheter af-
! sedda för arbete och lidande. Att dessa
båda äro stora områden för moralisk
uppfostran, står utom all fråga. Men-
•niskor befriade från arbete och bekym-
:mer, ett slags lyckans lifslånga gunst-
lingar, ondast lefvando för nöjet, ut-
göra proportionsvis ett så ringa antal
att do oj kunna tagas med i beräknin-
gen. Betraktar man menniskolifvet öf-
verhufvudtaget, skola såväl kristna som
pessimister tillstå att det till större
delen upptages af kropps- ellor själs-
arbete, omvexlande med svaghet, plåga,
sorg och bedragna förväntningar. Ett
godt prof för värdet af dessa tvenne
lifsteorier, är att öfverväga hvilken af
dem är mera egnad att bistå menni-
skan att bära pligternas oundvikliga
börda och tålmodigt upptaga bekym-
ren.
Hvarför skulle väl pessimisten ar-
beta med glädtighet, ifver och uthål-
lighet? Ilen nödvändiga ansträngnin-
gen är, enligt hans åsigt, i sig sjelf
ett ondt. Det mål man genom arbete
söker ernå, är för honom blott-en il-
lusion, framkallad för omedvetna ända-
mål, af en omedveten kraft, utan nå-
gon storhet i sig sjelf och utan att
meddela tillfredsställelse. TJnder arbe-
tet känner han sig vara det usla, pas-
siva redskapet för en makt den han
hatar. Icke heller finnes någon utsigt
till framtida utveckling, hvilken kunde
ingifva arbetaren glada förkänslor. Han
!är viss om att intet verkligt godt kan
härflyta ur menskliga ansträngningar.
Menniskonaturen är förnämligast dålig
och oförbätterlig. Lifvet är eländigt,
stunderna af lättnad få och snabbt
försvinnande. Menniskans historia har
ingen framtid att med glädje skärskå-
da, undantagande utsigten till evig för-
intelse. Hvarföre skulle pessimisten gå
in på att arbeta för sig eller andra?
Å andra sidan, hvilka motiv har den
enklaste, i yttre afseende minst väl lot-
tade kristen att fullfölja hvad han an-
ser vara sitt sig ålagda värf, samt bära
sin del af uppfostrande pröfningar? Sin
verksamhet älskande natur anser han
vara icke en förbannelse, utan en väl-
signelse, och under uppöfning af den-
samma fyller han verkliga natnrbehof,
realiserar sitt ideal för mensklig till-
varo och förvärfvar de dygder, hvilka
utgöra ärekronan på hans existens. För
honom är ej det dagliga arbetet en
ålagd tung slaftjenst, en tribut honom
aftvingad genom en rå tyrans våldsam-
het. ■ Det är tvertom ett tillfälle att
visa sin trohet och tacksamhet mot en
välgörande styresman, en vördad och
älskad Fader. Hvad han gör, vill han
göra "såsom inför Herren, icke inför
menniskor", ihågkommande sin mästa-
res ord: "Min mat är det att jag- gör
hans vilja som mig sändt hafver’’. Hans
mål är den dagliga vandringen i mä-
starens fotspår jemte begäret att vara
sin Gud till behag och söka hans ära.
Förbises må dock ej, att den kristne
icko utgör ett undantag i fråga om de
bedröfvelser som i allmänhot öfvergå
menniskor. Lärorikt är emellertid att
iakttaga hurusom dessa bedröfvelser i
hans tanke äro hvarken ett ondt som
ej kan hindras, eller i saknad af lin-
dring redan i och genom medvetandet
att do utgöra model för ett ovanskligt
godt. Han anser dem för, och de be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
