Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO ochLIF.
Iteligiös Tidskrift för Finland.
Måndagen den 15 Mars. ö
N:o 6. 1886.
_____
Innehall 1 ~W~~ P’
p /^■J|DITTk: Korrespondens: Tyskland 5.
De nyn itipcmlicrna för prestmän ... 1. ( aMjSTiST | Frankrike 6.
H,.,|- om krifltlig uppfostran, 11. af R. H. 2. I Bi -i "I ]r.j. r| ■■*I Schweitz 7.
Notiser och kommentarier 4. Anmärkningar öfver nya sveneka psalm-
Korrespondens: England 5. boksförslaget, af -s T 8.
VVy® Anmälan
• . . 8.
De nya stipendierna för
prestmän.
Som bekant fattades nyligen å hög-
sta ort beslut om att af allmänna me-
del årligen utgifva en summa af fyra-
tusen mark för att bereda prestmän af
lutherska kyrkan i Finland tillfälle att
genom resor till utlandet fullkomna si-
na teologiska studior samt vinna när-
mare kännedom om andra ländors kyrk-
liga förhållanden, hvarjemte bestämts
att för innevarande år tvenne stipendier
a tvåtusen mark hvarje, att hos ve-
dorbörande domkapitel ansökas inom ut-
gången af April månad, i sådant syfte
skullo utgifvas. Stipendiaten åliggor
att minst fom månader uppehålla sig
utomlands, samt inom tre månader ef-
ter homkomsten till domkapitlet inleni-
na berättelse.
Angäondo lämpligheten af ifrågava-
rande steg kan blott en mening finnas.
För ett så afsidos land som Finland,
hvars politiska och konfessionella ställ-
ning dessutom afskär det från andlig
förbindeiso med dess närmaste grann-
länder, måste det utgöra nära nog ett
HfsvilkOT för dess kyrka att träda i
närmare beröring mod don protestan-
tiska kristenheten, för att genom till-
godogörandet af deras rikare erfarenhe-
ter afhjélpa egot lands behof. Ty ol-
jos liggor den fara nära till hands att
donna andliga isoloring t’rån brödrakyr-
korna lätt kan komina don lutherska
kyrkan i Finland att fullkomligt stelna
i en död och tom formalism med alla
dess åtföljande faror
— en fullkomlig
motsats till hvad hon som protestan-
tisk borde vara. Att åtskilligt af den
stelhot, hvaraf hon allaredan är bunden
just härrör af bristande beröring mod
andra kyrkor torde icke få anses öf-
verdrifvet, då man betvittnat hvilken
lifvande verkan en dylik beröring an-
norstädes fört med sig. Och då hvar-
ken teologiska fakulteten eller domka-
pitlen haft sig några medel anvisade
till befrämjande af ofvansagdaändamål,
inser man hvilken kännbar lucka in-
rättandet af do nya stipendierna kommer
att fylla. Men icke ensamt ur behöf-
lighetens utan jemväl från rättvisans
synpunkt är åtgärden på sin plats, då
man besinnar de under mångfaldiga ru-
briker utgående reseanslag och stipen-
dier som årligen af staten bortgifvas
för andra ändamål, deder visserligen
i sig sjelf äro beaktansvärda, dock ic-
ke i högre grad än kyrkans behof och
intressen, på hvilkas tillgodoseende så
mycket af landets andliga och materiel-
la väl i sjelfva verket är beroende. Att
den nya utgiftsposten således är full-
komligt berättigad torde väl derför af
ingen kunna bestridas.
Det är heller icke vid denna punkt
frågans hufvudsakliga intresse anknyter
sig, utan vid sjelfva sättet för ansla-
gets användande. Huru skall det med
sagda stipendier åsyftade ändamålet bäst
uppnås ? Meningen kan naturligtvis
icke vara att betrakta dem som till-
komna blott och bart för stipendiatemes
egen skull, för ett par enskilda prost-
liiiius porsonliga utbildning, utan bör
kyrkan i sin helhet och prosterskapet
i gemen kunna draga nytta af de gjor-
da iakttagelserna och erfarenheterna,
hvilka stipendiaten i form nf berättelse
är skyldig afgifva till domkapitlet och
hvilken berättelse för att hafva åsyf-
tad verkan borde gratis tillsändas alla
ordinarie prestmän, elleer i form af bi-
laga åtfölja t. ex. Finland eller Uusi
Siiometar. Men tydligt är att det stör-
re ellor mindre värde, en sådan berät-
telse får, helt och hållet måste bero
såväl af berättareens egen iakttagelse-
och omdömesförmåga som af de orter
eller länder han gör till föremål för
sina studier, äfvensom åt hvilka för-
hållanden han företrädesvis egnat upp-
märksamhet. Beträffande den första
punkten bör med skäl kunna fordras
att stipendiaten, förutom vaket intresse
och sund uppfattning, äfven besitter
nog sjelfständighet att våga göra sig
underrättad om frikyrkliga förhållanden
— från hvilka utan tvifvel mycket vo-
re att lära — samt skänka dem öppet
erkännande, då de sådant förtjena. Den-
na fördomsfria blick är ett nödvändigt
vilkor till företagets framgång. Äf-
venså måste sjelfva studieplanens inne-
håll utgöra ett vigtigt moment. På
hvilka punkter ämnar stipendiaten isyn-
nerhet rikta sin iakttagelse? På univer-
sitetsförhållanden, kyrkostyrelser, nya-
sto förbättringarna inom parlamentaris-
men, statistiska inrättningar, bästa me-
toden att drifva ett rationelt jordbruk,
eller hvad? På alla dessa områden be-
höfver verkligen kyrkan, sådan hon nu
är sammansatt, upplysningar, för att
hennes tjenare, utan att utsätta sig för
tadel, skola kunna gifva hvarjom sitt!
Men lemnande detta, kan man väl vän-
ta att resans ändamål förnämligast skall
röra sig kring den enskilda och offent-
liga själavården samt försaralingslifvet.
Här äro områden påkallande den träg-
nasto och allvarligaste uppmärksamhet!
Sådan själavården och församlingslifvet
är, sådan är ock kyrkan, och på den
ort der en troende herde genom Guds
nåd samlat omkring sig en lycklig,
troende, i kärleksverk öfverflödando för-
samling, är mest att lära, mest att in-
hemta. Kyrkans främsta, ja uteslutan-
de uppgift är att föra själar till Kri-
stus, att föda hans lam, att som bära-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
