Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF.
N:o 9. 3
de lärda, kunna gifva "stadig mat" åt
de förfarna, "mjölk" åt barn, samt, utan
att förminska eller utspäda något deraf,
bringa den kristna trons sanningar i
beröring med den ouppodlade massan
af folket.
En öfverblick af Englands religiösa
tillstånd bibringar ovilkorligt öfvertygel-
sen att kyrkans inflytande sträcker sig j
till alla samhällsklasser, de bildade så-
väl som de obildade, öfver hvilka hon |
utöfvar en makt större än både katoli-
cismen och dissenterna. Ja, utan att
pä minsta sätt vilja underskatta värdet
af den frikyrkliga verksamheten, kan
man säga (hvad äfven deras mest fram-
stående ledare sjelfva uttalat) att dis-
senterkyrkornas hufvudsakliga ryggstöd
utgöres af de små näringsidkarne och
affärsmännen, men att de icke förmätt
utöfva något inflytande hvarken på de
högst bildade eller på de fattigaste
klasserna. Katolikerna, å sin sida, ut-
göras till största delen af irländare samt
sådana svagt anlagda naturer, hvilka
till följd af gudstjensternas sinligt an-
slående form öfvergått till påfvedömet.
I allmänhet taladt finnes inom en-
gelska statskyrkan trenno stora huf-
vudgrupper, neml. hög-, bred- och låg-
kyrkan, ehuru gränserna dem emellan
icke äro synnerligt skarpt markerade.
Sålunda finnes t. ex. katolskt-evange-
liske och bred-högkyrklige. Kingsley,
Stanley och Maurice äro representanter
för bredkyrkan som, räknande sina an-
hängaro isynnerhet bland de lärda klas-
serna, förnämligast lägger an på moral
och kristlig filantropi. Högkyrkan fö-
reträdes af män sådana som Pusoy,
Liddon och Koble, rekryteras hufvud-
sakligast från de aristokratiska sam-
hällslagren samt fäster öfvorvägande af-
seondo vid den sakramenterliga sidan
af kristondomen. Som typer för låg-
kyrkan kunna nämnas Sinioon, Penne-
father och Aitkon; hennes verknings-
krets är medelklassen och de fattige;
hon framhåller framför allt nödvändig-
hoton af en personlig, på erfarenhots-
väg tillegnad omvändolso och tro.
Dessa tre hufvudparticr hafva gan-
ska olika sätt att gå tillväga och det
är svårt att afgöra hvilket som besit-
tor Btörsta inflytandet. De bredkyrk-
ligo, ehuru mycket verksamma på sitt
sätt, rikta i främsta rummet sin upp-
märksamhet på don jemförelsevis fåta-
liga klass af mmuiiskor, som bosvaras
af förståndsinkast och dess;i s;i beskaf-
fade att alla yttringar eller utbrott af
den religiÖsa känslan äro dem motbju-
dande. Donna skola hafva vi att tacka
för mycket af den tolorans som på so-
nare år gjort sig gällande inom kyr-
kiui, afvensom för många sociala, npp-
fostrings- och sanitära reformer, af syn-
nerlig vigt för de fattige. Kingsley
med sitt helgade omdöme, sin djupa
vördnad för den synliga skapelsen, så-
som uppenbarande Guds osynliga kär-
lek och makt, sitt erkännande af den
sanning som Allfaders-begreppet inne-
sluter, sin afsky för tillgjordheten och
sitt ridderliga hat mot förtrycket, är
en förkroppsligad typ af andan inom
det bredkyrkliga partiet.
De högkyrklige hafva, huru motsä-
gande det än kan förefalla, gjort myc-
ket för att förhindra öfvergången till
katolicismen, frambragt en större vörd-
nad för heliga ting samt en allmännare
och regelbunden offervillighet, hvar-
jemte de gått i spetsen för evangeli-
stiska arbeten bland den stora massan.
Deras utmärkande igenkänningstecken
ligger uti uppfattningen af sakramen-
terna, hvilken i få ord sagd är föl-
jande: i dopet inplantas det andliga
lifvets frö i barnets själ genom den
Helige Ande; detta frö kan endast ut-
veckla sig och bringas till fullkomlig-
het genom ett troget användande af
nådemedlen, isynnerhet Herrens Natt-
vard uti hvilken, genom en hemlighet
som icke kan eller behöfver förklaras,
Kristi gudomliga natur innebor samt in-
förlifvas med menniskans själ, för hvil-
ken den yttrar sig som en uppbyggande
och stärkande kraft. Genom dopet er-
håller själen endast en del af denna
välsignelse, genom Nattvarden allena
kan hon tillvexa i nåden. — Sådan
var det ursprungliga innehållet af den
s. k. oxfordrörelsen, en riktning’ som
år för år gripit omkring sig. Olyck-
ligtvis stannade man dock icke härvid,
utan införde småningom en extravagant
liturgi, som oroade och uppbragte, många
samt ledde till föga uppbyggliga stri-
der och förvecklingar. Dessa öfverdrif-
ter äro till största delen att tillskrif-
vas det yngre presterskapet som, inta-
get af den latinska liturgiens skönhet,
började efterhärma den. Men huru stor
orsak inan än har att ogilla det yttre
prål, som vidhänger denna skola, må-
ste man på samma gång erkänna att
den gjort och uppoffrat mycket för att
bringa de lägsta samhällslagren inom
religionens inflytande. (Korresponden-
ten framställer som exempel härpå S:t
Albans församling i Holborn, London,
hvilken, från att hafva varit ett till-
håll för det värsta afskum och der icke
ens lagens väktare vågade visa sig nat-
tetid, numera, genom några års upp-
offrande arbete af tvenne prester i för-
ening med några barmhärtighetssystrar,
blifvit totalt förvandlad.)
Hedern af att först hafva uppväckt
engelska statskyrkan ur den dödsdvala
hvari hon förföll under Georgianska tide-
rymden, tillkommer likväl lågkyrkan el-
ler de evangeliske. När deras trum-
petskall genljöd i landet, manande men-
niskor att stå upp och "försona sig med
Gud!’ följde stora väckelser, tusenden
öfverlemnade sig åt Herren och nytt lif
strömmade genom de utsinade ådrorna.
De evangeliske betrakta predikstolen som
ett maktens säte och koncentrera hela
sin styrka i sina predikningar i ända-
mål att uppväcka åhörarne till tydlig in-
sigt om behofvet, ja, nödvändigheten
af en personlig omvändelse till tron pä
en personlig frälsare. Från engelska
lågkyrkan rekryteras till största delen
våra evangelister i hemlandet samt de
utländska och hednamissionärerna.
Det är tillvaron af dessa olika grup-
per inom kyrkan samt det inflytande de
hvar för sig utöfva som ger åt engel-
ska statskyrkan hennes säregna ställ-
ning och allmänneliga karakter af att
vara en kyrka för engelsmän af alla
klasser. M. L. C.
jfayHSw ooh
JwmmQfvtwéw.
Tillämnade deltagare i alliansmötet i
Tammerfors bedja vi härmed få erinra
att diskussionsfrågorna böra, senast inom
den 15 Maj, insändas till någon af de
i n:r 7 af tidskriften uppräknade per-
soner, i och för deras eventuella upp-
tagande å det program som af ett för
ändamålet bildadt utskott kommer att
utarbetas. Tillika erinra vi att uppgift
bör medfölja huruvida herrar insändare
sjelfva ämna referera sina frågor, eller
blott önska dem framstälda för allmän
diskussion.
En fråga, som mången utan tvifvel
gjort sig hvarje gång vårt land haft
bosök af utländske evangelister, sådana
som lord Radstock, m:r Radcliffe, m:r
Guinness, öfverste Brooke, doktor Bse-
deker samt nu senast herr och fru An-
dersson-Meijerhelm, är, hvarför icke en
liknande verksamhet kan fås till stånd
äfven hos oss? Hvad hindrar att det
exempel som dessa personer gifvit icke
skulle följas af våra egna kristne? Vi
kunde nämna ett hälft dussin offentliga
män i Finland, hvilkas uttalanden i
pressen, vid landtdagarna o. s. v. låta
en ana att de besjälas af en varm, per-
sonlig tro på Jesus Kristus, men om
hvilka man aldrig hör att de deremel-
lan använda sina gåfvor till evangelii
förkunnande och Guds rikes utbred-
ning. Hvarför kunde de icke resa om-
kring, hållande offentliga föredrag i stä-
derna, så mycket hellre som deras sam-
hällsställning i förening med öfriga för-
delar öfvrrallt skulle öppna dörrar och
tillförsäkra dem en talrik publik? Helt
visst skulle Gud välsignande kröna en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
