Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF. N:o 15.
4
bregdagörelsen äfvon i andra länder,
rekommenderas på det varmaste en Ii-
ten bok af Boardman med titel "Her-:
ren, din läkare".
Sammanvaron mod B. och de andra
troende der, jemte åhörandet af Boltzii!
väldiga, trosstarka predikningar, eller[
hans uttydning af profetiorna, uti hvilka
han har ett synnerligt ljus, äfvensom j
hans berättelser om sina erfarenheter
såsom troshelbregdagörare bidrager myc- i
ket att stärka tron. När man ser och i
erfar huru kraftigt Guds heliga Ande
verkar i Sverige, känner man sig ma- i
nad att af hela sin själ ropa till Gud’
om ett kraftigt Andedop äfven för våra;
bygder, hvartill vi hafva så mycket j
större skäl, som Herren lofvat att "An- j
den skall hvila öfver nordanlanden".
S. L.
Jhotäéw och
t*i
t
Då alliansmötets förhandlingar redan
genom dagpressen torde vara kända
för publiken, hafva vi ansett det min-
dre nödigt att brådska med referatet
derom, hvilket således först i nästa
nummer slutföres.
Om välsignelsen och lämpligheten
af särskilda s. k. bönedagar, torde det
blaud de kristne knappt finnas delade
åsigtor. Det är välbetänkt att kyrkan
satt åsido vissa dagar i året för all-
män bön och uppbyggelse i särskilda
vigtiga stycken, och lyckligt ännu det
land, hvars öfverhet genom makten af
sitt ord samverkar för sådana ändamål.
Årets första bönedag hade till ämne
det kristliga lifvet, den andra om för-
nekandet och bekännandet af Kristus.
och don tredje, i går, med stöd af 1
Kor. 1: 10, Joh. 13: 34, 35 samt
Kom. 12: 15, 16, om brödrakärleken.
Påminnelsen om det nya budet att;
älska hvarandra och vara "ens till sin- \
nes", kommer synnerligen lägligt så;
nyss efter alliansmötet, och vi inse i
icke huru man, utan ett uppenbart,
våldförande af det heliga ordet, kan |
ur de nämnda texterna konstruera en i
annan mening än don, åt hvilken äfveni
alliansmötet sökte gifva uttryck. Och
med aktning måste erkännas att t. o.
m. å håll, der omständigheterna kunde
anses lägga hinder i vägen för en öp-
pen anslutning till allianssträfvandena,
öfvortygelsen om det rättvisa uti dem|
likväl vunnit en hedrande seger. In-1
genting kunde t. ex. vara mera akt- \i
ningsvärdt än den hållning tidn. "Pin-i<
land" intagit till allianssaken, svår som
dess egen ställning är och måhända
ytterligare blifvit genom detta steg.
En grundsats af största inflytande har
likväl vunnit häfd och det gäller nu
för enhvar att äfven tillämpa den.
Dagbladet innehöll förtiden vecka en
1artikel om nykterhetsrörelsen, den der
tarfvar kommentarier. Bladet varnar
’
nemligen för att i näranda sträfvande
!inblanda religiösa element samt göra
Idet till en propaganda för förändrad
spirituösa lagstiftning, genom livilka
båda "afvägar" mången, som eljes om-
fattar nykterhetssaken i och för sig,
tvingas att hålla sig på afstånd från!
den nu pågående nykterhetsverksamhe-
ten. Detta är dock, med förlof sagdt,
bra löst taladt. Ty ekonomiska refor-
mer — och en sådan är i sjelfva ver-
ket nykterhetsrörelsen — måste af nöd-
vändighet medföra en reform äfven af
lagarna. Sålänge lagen tillåter rus-
dryckshandteringen, skall egennyttan
draga försorg om att en ständig fre-
stel e ligger i folkets väg och mot
denna håller i längden icke öfvertygel-
sen stånd. Lagen måste derför förän-
dras i jemnbredd med allmänna tanke- i
sättet, eller vill H. D. försvara en lag,
som icke längre uppbäres af det all- I
manna medvetandet, ja, som står i öp- i
pen strid deremot? Hvartill tjenar stad-
gandet längre, då sjelfva den sak, det
afser att skydda, redan är utdömd?
Beträffande inblandandet af religiösa
element, är klandret deröfver om möj-
ligt ännu mera obefogadt. Hvarför
skulle icke religionen få lemna allt det
stöd den kan till förmon fur nykterhe-
ten, då den ju tvärtom måste anses
såsom grundvalen för all dygd, och i
lifvet ofta åberopas emot mord, tjufnad,
otukt, falskt vittnesbörd m. m. ? Reli-
gionen måste väl hafva en betydelse
äfven för det praktiska lifvet, måste
hafva till uppgift att helga, höja och j
förädla detta, men om så, skall man
äfven nödgas tillerkänna den en röst
vid lösningen af det stora drycken-
skapsproblemet. Äfven vittnar all er- \
farenhet, att om icke nykterheten byg-
ges på religionens grund, på en lef-
vande tro på Kristus, står den på högst:
osäkra fötter. Den kan blifva bestän-
dande, men går dock oftast under.
Ledda af öfvertygelse och erfarenhet
skola nykterhetsvännerna derför helt
visst fortfara på den redan inslagna,
med så mycken framgång krönta vägen, |
äfven om pressens män icke kunna I
följa dem.
Frågan om helbregdagörelsen genom i
tron har helt hastigt kommit på dag-
ordningen äfven hos oss. Närmaste i
anledningen dertill synes hafva varit i
ett af pastor J. A. Heikel i Wasa un- :
der skriftskoleundervisningon fäldt ytt-
rande, att äfven i vår tid menniskor fin-!i
nas, hvilka kunna göra stora underverk,
såsom exempel hvarpå nämndes den be-
kante Boltzius. Yttrandet framkallade
en polemik mellan pastor H. och Wasa
Tidning, begge parterne stödjande sig
på hörsägen, hvarjemte ett fruntimmer
från södra Finland, hvars döfstumma
dotter delvis blifvit botad af Boltzius,
tillställt bladet en uppsats till försvar
för B. Och nu senast har Nya Pres-
sen en artikel om "Vidskepelse", med
hvilket namn den betecknar helbregda-
görelsen genom tron. Äfven vi hafva
af trovärdig person fått emottaga en
uppsats i frågan, införd i dagens num-
mer, och kunna för egen del dertill
foga det vittnesbörd, att från den per-
| sonliga kännedom, vi hafva om Bolt-
zius och hans verksamhet, anse vi här
grund hvilande kraftverkning.
Vår på iakttagelse stödda öfvertygelse
är att B. är en from, trosstark, hederlig
man i särskild besittning af helbregdagö-
relsens gåfva, samt att den verksamhet,
han utöfvar, står på solid, biblisk grund.
;Vi anse troshelbregdagörelsens sanning
vara långt mera konstaterad än de för-
menta under dem t. ex. spiritismen nå-
gonsin frambragt, och hemställa huruvida
tron på dess taskspelarekonster, så all-
män t. o. m. bland nyktert, bildadt folk,
icke innebär en större "vidskepelse",
än erkännandet af den gudomliga nåd
och sanning, som under namn af ’hel-
Ibregdagörelse genom tron’ f. n. drager
uppmärksamheten till sig?
Det af oss i en föreg. nummer om-
talade lägermötet i Ekenäs försiggick
d. 27 och 28 Juli i all stillhet, men
som vi tro icke utan stor och varaktig
välsignelse. Bland resande, som in-
funnit sig, var äfven pastor B. A.
Carlson från Helsingfors. Till följd af
förändradt program ansågo vi icke nö-
digt anmäla mötet, som derför äfven
erhöll en mera lokal natur.
Eeferat från missionsmötet i Marie-
hamn d. 24 och 25 Juni har blifvit
oss tillstäldt för införande, men hän-
visande på vårt redan strängt anlitade
utrymme samt då mötet icke var af
allmännare betydelse, hoppas vi våra
ålandska vänner ursäkta oss, om vi
vid tillfälle endast återgifva det huf-
vudsakligaste deraf.
Kunde icke kyrkan låna något från
dylika fria möten och t. ex. vid kyrko-
herdeinstallation, då alltid flere prest-
män äro samlade, anordna bibelförkla-
ringar och uppbyggelsemöten ? Det vore
åtminstoue ett passligare sätt att fira
en slik anledning än med det fråsseri
och toddydrickande, som så ofta ännu
förekommer. Men här gäller utan tvif-
vel det ordet: gör först trädet godt,
så skall äfven frukten blifva god.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
