- Project Runeberg -  Tro och Lif. Religiös Tidskrift för Finland / N:o 1-24. 1886 /
16:2

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRO och LIF. N:o 16.
2
Under en brytningstid, då en ny åsigt
uppträder i tvär motsats mot don dit-
tills allmännast rådande, kan ovanliga
åtgärder lata försvara sig. Då bruket
af rusdrycker är allmänt, utgör en ford-
ran på onhvar, såsom förhållandet än-
nu helt nyligen var hos osa och såsom
det i hutVudsak ar iiiuiu i denna stund,
kan man förstå att de, som besluta sig
för att bryta med detsamma känna sig
manade att förbinda sig deremot genom
ett särskildt afgifvet löfte. Men detta
förhållande är i alla fall endast tecknet
på en öfvergångstid och måste hafva
sin öfvergång. Det vore vigtigt att
aldrig förlora donna omständighet ur
sigte.
Ett annat lockon på don öfvergånga-
tid, hvari nykterhetsfrågan befunnit och
befinner sig, är att begreppen om hvad
med rätt nykterhet egentligen bör för-
stås ännu allmänt aro ganska "klara.
Dot borde derföre väcka ingen förundran
att inånga, som sällskapet emottagit i
sin allmänna afdelning. tyckt sig berät-
tigade att ehuru medlemmar i ett säll-
skap, hvars syftemål är att upphäfva
braket af rusdrycker såsom närings- och
njutningsmedel, både njuta sjelf och bjuda
åt andra af dessa samma drycker. Den-
na klass af nykterhetsvärmor befinner
sig likväl tydligen i tillbakagående, och
om lokalföreningarne, hvilket de otvif-
velaktigt äro berättigade till, gör dem
uppmärksamma pä motsatsen mellan säll-
skapets uppgift och deras handlingssätt,
kommer den utan tvifvel snart nog att
helt och hållet försvinna. Vi misstän-
ka, och icke utan skäl, att redan nu
löftosbrytarena i Hora föreningar kon-
sumera vida störro mängd rusdrycker fm
mcdlemmarne i den andra afdelningen
BOm ingen förbindelse afgifvit.
Vi ha nämnt ordet öfvergångstid. Vi
ha älven antydt att icke vänta att den
kominer att vara evigt. Det tillhör oss
att söka göra don så kort som möjligt
och just derföre må vi icke tilldelafor-
mor som endast tillhöra en sådan tid
och under denna kunna försvara sig
större vigt än de i verkligheten ega.
Nykterhotslöftet måste falla bort förr
eller senare. När engång seden fordrar
absolut nykterhet af alla, faller det in-
gen in att genom löfte förbinda sig
dertill. Denna tid är måhända icko så
aflägsen i vårt land som mången tror.
Det är icko mera för tidigt att upptaga
till behandling den frågan: behöfva vi
nyktorhetslöfto eller icko?
Vi vilja likväl donna gång icke för-
djupa oss i frågan om löftot. Anled-
ningen till vår uppsats är icke utoslu-
tande teoretisk. Såsom bokant är nyk-
terhetslöftets obligatoriskt i alla Fin-
lands nykterhetssällskap utom såsom ro-
dan nämndes inom sällskapet Nykter-
hotens Vänner. Det har varit fråga om
en sammanslutning mellan detta och öf-
riga finska nykterhetssällskap. Ett för-
slag till stadgar för ett gemensamt säll-
skap bar äfven i detta blad varit un-
(l.’ikastadt kritik, ett annat betydligt för-
enkladt förslag antogs för detta ända-
mål af nykterhetsmötet i Kuopio. Men
ett tillägg gjordes, synbarligen riktadt
omot Nykt. Vänner och dess allmänna
afdelning, Åsyftande ett förbud för det
nya sällskapet att intaga andra förenin-
gar med två utdelningar än de som re-
dan finnas färdigorganiserade. Vi ha
i det föregående uttalat betänkligheter
emot nykterhetslöftet, det gjorda beslu-
tet åsyftar, tyckes det, att göra löftet
obligatoriskt för alla och vill utesluta
eller åtminstone afskaffa möjligheten till
utveckling för afdelningen utan löfte,
eller just för den afdelning som vi be-
trakta Båsom framtidens afdelning. Var
väl detta rätt?
Det gäller att förmå alla medborgare
att afsäga Big bruket af rusdrycker och
deltaga i arbetet för dessa rusdryckers
afskaffande. Meningen är icke att ska-
pa en nyktorhetsorden, en stat i staten
dit tillträdet är förbundet med svårig-
heter för utanför stående. Derföre är
det vigtigt att allt undanrödjes, som i
mängdens ögon gör nykterhetsvännerna
till en skild folkklass för sig, afskild
från öfriga menniskor. Må det gifvas
ett skildt nykterhetsparti, med sin parti-
organisation, sådant kan nu engång icke
undvikas, men må vi i stället undvika
äfven skenet af att stifta en nykter-
hets orden, en nykterhetssekt med löf-
ten och ceremonier. Löftet inom Nyk-
terhetens Vänner är erkändt såsom berät-
tigadt, tillåtligt, en form som af tids-
omständigheterna må anses påkallad, och
vi vilja icko att det någonsin skulle
förbjudas, vi älska icke sådana kraft-
åtgärder i frågor af nnderordnad vigt,
men vi tänka oss att den allmänna af-
délningen bör och skall blifva sällska-
pets kärna. De som önska afskaffa den,
veta icke hvad de vilja.
Emedan vår ståndpunkt är denna,
har det gjort oss stor sorg, att ett så
i alla afseenden prisvärdt sträfvande
som att sammanslutalandets olika nyk-
terhetsorganisationer till en skulle gö-
ras till medel att söka undertrycka en
af de berättigade former nykterhets-
sträfvandet i vårt land iklädt sig. Detta
försök kommer icke att lyckas, men
det kan möjligen sönderspränga det,
som man med stort arbete sökt att
förena. Nykterhetssällskap utan löfte
är en fordran, som framtiden ovilkorli-
gen kommer att ställa på oss och som
vi måste infria. Och då utrymme för
donna form redan finnes beredd, voro
det ett misstag att hindra dess ut-
veckling.
Vi erkänna gerna och äro öfverty-
gade om att de, som uppstälde som
vilkor för sammanslagningen den all-
manna afdelningens indragande, trodde
sig handla i den absoluta nykterhetens
intresse; och må detta gerna lända dem
till beröm och ingalunda till klander.
Likaså har från var sida icke allt det,
isom kunnat och bordt göras, blifvit
jgjordt, för att i tid klargöra, huru
denna allmänna afdelning rätteligen
skulle förstås. Vi gjorde oss räkning
på att åtminstone ledarena för de ab-
jsoluta föreningarne skulle bättre förstå
[ oss och en öfverenskommelse genom
iömsesidiga medgifvanden fås till stånd.
I Men såsom saken utagerades, realise-
Irades dessa förhoppningar icke. Eedan
den yttre ställning, förf. af de.ssa ra-
der intager i sällskapet Nykt. Vänner,
gjorde det för honom till en pligt att
inlägga gensaga emot beslutet i den
; form det fattades — och ju mera vi
betänkt saken, desto mera ha vi kom-
mit till den öfvcrtygelsen, att det var
|bäst atl ingen öfverenskommelse ännu
■kommit till stånd.
I nästa vår kommer sällskapet Nykt.
! Vänner att besluta huruvida och nnder
hvilka vilkor det möjligen kommer att
\ansluta sig till det beramade gemen-
: samma sällskapet. Under påföljande
ivår och sommar afhålla öfriga förenin-
gar sina årsmöten och på grund af vid
dessa möten fattade beslut kan möjli-
! gen det nästa sommar sammanträdande
iallmänna nykterhetsmötet i Wasa se
i det tillämnade hela landet omfattande
nykterhetssällskapet konstitueras. Vi
önska detta, men endast under vilkor
att "allmänna afdelningen" —utan löfte
— erhåller möjlighet att utveckla sig
till hufvndstommen i det nya sällska-
jpet, att således äfven i yttre måtto
iöfvertygelsen och icke löftet blir det
sammanhållande bandet mellan alla Fin-
lands nykterhetsvänner. A. Gt.
Paulus om Kristi päom i Ml-
lanle till försoningen.
Af William Arthur.
Hvilket vittnesbörd bär Paulus, den
störste kraftverkare bland apostlarne,
om Jesu Kristi gudom? Paulus, som
lärde känna Jesus af Nazareth hvarken
i Capernaum, på Genezaret, Tabor el-
ler Oljoberget, utan som erhöll den
sanna kunskapen om hvad han var från
det sken af höjden, hvilket kom mid-
dagssolen att fördunklas. Ansåg må-
hända Paulus sig hafva tagit upp ett
kors, hvilket icke framstälde ett offer
för verldens synd eller hafva blifvit
ett ombud för en mästare, den der icko
var konungars konung och herrars herre?
Ingen skall kunna betvifla att den ge-
stalt, i hvilken Herren Jesus oftast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/troochlif/1886/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free