Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
\
.
TRO ockLIF
Religiös Tidskrift för Finland.
Fredagen den 1 Oktober.
, , „ P
"
Döpta kristna i Ryssland (slut). .. . 2.
Med anledning af disßenterlagsfrågans | Q
BI=-"f2–-’ —
-■-"-ÖB*’l , , • »
uteane .... 1. I
’"•’
■’’ Notiser och kommentarier 1.
Inbjudning till aktieteckning för ett krisl-
\^W=^l^; ’s; Från invigningen af allianshuset i Hel-
"gtjPPHtißkt veckoblad pa svenska och
BingforB (slut) 5.
Med aÉtoini af flissenterla^s
Det liar länge utgjort en favoritmaxim
för en del auktoriteter, att livad som
i främsta rumuiot erfordras för ordnan-
det af våra religiösa förhållanden ar en
dissenterlag. Få vi blott en sådan,
har man menat, blir nog allt bra. Den
som då icke är nöjd med kyrkan kan
ga ut, och. hon slipper så en mängd
ljumma eller likgiltiga anhängare, för
att icke säga uppenbara fiender. A an-
dra sidan hafva äfven dissentcrs sjelf-
ve förtröstansfullt blickat framåt mot
dot regeringsförslag i ämnet, som vid
nu afslutado kyrkomöte skulle undergå
pröfning, samt derpå byggt förhoppnin-
gar om en tillfredsställande utgång ur
dot onaturliga läge hvaruti do befinnasig.
Den stora dagen har kommit och gått.
Kogoringon har framlagt en till sina
hufvuddrag antaglig proposition och kyr-
kotnötét har BåvM genom ott särskildt
utskott som vid allmän diskussion ut-
talat sig om don föreslagna lagen. Har
sålodos det länge och lifligt emotsedda
stoget nu ändtligen tagits och stå vi
nu inför det med sä olika känslor efter-
längtade målet? Tyvärr icke. Dissen-
torlagons öde är visserligen för donna
gång afgjordt, men på ett sätt, som gör
att man icko utan det djupaste bokla-
gande kan omnämna dot. Ty låtigt ifrån
att bidraga till svårigheternas lösning,
har dot förslag, som kyrkomötets plu-
ralitet omfattat, endast flerfaldigat dem,
och i stAllot för att kunna emotse ord-
ning och tillfredsställelse hotar miss-
nöjet blott att alltmera utbreda sig.
Man har verkligen svårt att förstå
ändamålet med den nu så enhälligt an-
tagna lagön. Hvad vi behö/va är icke
blott en lag, som reglerar de personers
rättsliga ställning, hvilka icke omfatta
den evangelisk-lutherska läran, — ty
man kan "reglera" på mångahanda sätt
— utan en som, med iakttagande af
hvad samhällets sedliga intressen for-
dra och den allmänna ordningen bjuder,
tillförsäkrar dem samma medborgerliga
■rättigheter, dem den lutherska kyrkans
egna medlemmar åtnjuta, samt, såvidt
görligt, bereder de största möjliga lätt-
nader i öfvergången från ett kristligt
trossamfund till ett annat. Dessa ele-
ment måsto alltid utgöra hufvnddragen
i en dissenterlag och dock är det just
dessa, som i ifrågavarande förslag blif-
vit åsidosatta. Hvarken medgifver det-
|samma ens åt protestantiske dissenters
(samma rättigheter som lutheraner, eller
[tillåter det öfvergäng till alla kristna
samfund, förslaget berederafsigtligt icke
.heller något tillfälle för icke-kristne
idissenters att utträda ur den lutherska
jkyrkan, samt förbinder för alla detta
iutträdando med så många omgångar och
’formaliteter, lemnandc saken dessutom
att i sista hand bero af vederbörandes
godtycke, att detta i och för sig torde
[afskräcka derifrån. Af hvilken nytta
jär under sådana förhållanden en dis-
senterlag? Man behöfver icke skildt frå-
ga dissentcrs för att veta deras åsigt
härom. De skola naturligtvis finna la-
,gen i sitt nuvarande skick oantaglig och
föredraga att till det yttre
igvarst.anna inom statskyrkan. Har
■detta varit det verkliga ändamålet med
ifrågavarande lag — och man har svårt
att. värja sig för en dylik uppfattning
—så måste erkännas att afsigten skick-
ligt blifvit uppnådd.
Men vare dermed huru som helst,
faktiskt är att den dissenterlag, kyrko-
mötet enat sig om, icke kommer att
bidraga till ordnandet af våra religiösa
förhållanden. Ingen skall på de vilkor
den föreskrifver känna sig frestad att
utträda ur den luth. kyrkans gemen-
skap. Möjligen skall detta aktstycke,
försvaradt som det blifvit af förtjenst-
fulle, framstående män, i mångas ögon
befästa kyrkans styrka och anseende;
vi tvifla icke derpå. Men lika visst är
att kyrkan genom denna dissenterlag
äfvon förlorat i moralisk styrka. La-
gen bär misstänksamhetens och ofjjr.r
dragsamlietens prägel och skall endast
gifva ett skarpt vapen i händerna på
dem, hvilka ropa på kyrkans förtryck,
ty nu hafva de ett fullgiltigt skäl der-
till. Dissonters komma utan tvifvel ge-
nom denna författning att draga till sig
mångas sympatier, hvilka de hittills icke
ägt, och det blir allt svårare för dem,
hvilka uppriktigt ville samverka med
kyrkan och i det längsta stå på hen-
nes grund, att taga henne i försvar.
Och sålunda kan man förutse det en
förmodligen icke beräknad verkan af den
nya lagen, om den af statsmakternaan-
tages, blir den att drifva mången öfver
till dissenters. Härigenom komme blott
en af historiens säkrast konstaterade
lagar att ånyo bevisa sin kraft. Det
kunde dock förebyggas äfven på ett an-
nat sätt än genom en fullt rättvis och
liberal dissenterlag, nemligen så att kyr-
kan sjelf genom nödiga reformer vid-
gade området för sitt inflytande, sålun-
da förvandlande många missnöjda, lik-
giltiga medlemmar till tillgifna anhän-
gare. Men det nu afslutade kyrkomö-
tet har otvetydigt lagt i dagen att kyr-
kan åtminstone icke för närvarande är
reformvänligt stämd, samt att de re-
former, för hvilka hov vore böjd ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
