- Project Runeberg -  Tro och Lif. Religiös Tidskrift för Finland / N:o 1-24. 1886 /
20:5

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRO och LIF.
N:o M. 5
ter att Herren kärloksfullt tillropar sina
affälliga barn att vända om (Jer. 3:
12—14) samt lofvar att hela dera
från deras affall och älska dem af fri
vilja (Osea 14: 5). Ma vi således hålla
oss osvikligt till honom, som förmår
göra litöfver allt hvad vi tänka och be-
gära. Äfven i den mörka dalen är han
när oss; Hans käpp och staf de trösta
mig. (Ps. 23: 4).
Till dem af "Sjömännens vänner och
väninnor: hvilka i likhet med föregående
år vilja ihogkomma julfesterna vid sta-
tionerna i utlandet med gåfvor, ingår i
sednaste nummer af "Sjömansvännen"
en vänlig uppmaning att insända de-
samma före den 8 inst. November
under adress: Finska sjömansmissio-
nen, Helsingfors, samt att å paketten
anteckna ordet: Julgåfva.
Föreningen för H:fors arbetshom och
nattliorberge har haft nåden af H. M.
Kojsaren få emottaga en gåfva af 9mf
3,428: 70, som ett erkännande af dess
menniskovänliga verksamhet.
Till svar å ingångna förfrågningar
få vi meddela, att alliansmötets i Tam-
merfors protokoll, såvidt vi veta, ännn
icko utkommit, ej heller kunna vi upp-
lysa om orsaken till dröjsmålet.
cåorrespondens
Frankrike.
Sept. 1886. — En egendomlig vil-
lervalla råder för närvarande; visste vi
ej att Fadershanden osynlig leder det
helas gång, skulle vi ofta icke förstå
alla dessa voxlingar. För tillfället sy-
nes likgiltighet för styrelseformen hafvn
smugit sig öfvor majoriteten af befolk-
ningon. Med undantag af bullersamma
centerpartier, tyckes den allmänna kän-
slan vara "hvad som helst för ett lugnt
lif!" Menniskor, som äga familjer och
egendom att tillse, hysa instinktlikt
obohag för störingar; do so på repu-
bliken som ett fullbordadt faktum och
hafva ingen lust att syssla mod revo-
lutionära ting, hvem helst än anstifta-
ron vore, prins eller partigängare. Inre
lugn och styrka är det kända behofvet
och det gradvisa bildandet af en kon-
st itutionol "höger" omotses mod gladt
hopp om störro jemnvigt för den poli-
tiska makton.
Påfvon Leo XIII:s sista bestämning
angåondo josuiternes privilegier är för
dem en fullständig seger och den öf-
vorvigt do småningom förskaffat sig
inom katolska kyrkan är sålunda sank-
tionerad, till de genuina republikaner-
nas och protestanternas stora obehag,
hvilkas motto är: "Ingen fred med Rom!
ingen ohelig förbindelse med jesuiterne!"
Å andra sidan liafva hospitaler, asy-
ler och andra välgörenhetsinrättningar
tillhörande Seine departementet, så fort
vanliga sköterskor hunnit anskaffas, be-
friats från assistent-nunnor. Endast
sex hospitaler återstå att reforaieras.
Dessa verldsliga sköterskor genomgå
undervisningskurser och normalskolor
för ändamålet äro redan i verksamhet i
Paris, Rouen och Tours. Provinsstä-
derna följa hufvudstaden uti att af-
skaka sig — hvad? Roms inflytande?
Nej, snarare hvarjo slags religiöst tryck
och inflytande öfver de sjuka. Så ytt-
rar dr Peyron: "Det är hvarje republi-
kans pligt att medverka vid detta vig-
tiga arbete. De order, sköterskor böra
få, äro att på det bestämdaste respek-
tera den sjukes samvetsfrihet och att
alltid till hospitalföreståndaren lian-
skjuta- patientens önskan i religiöst af-
seende. Sköterskor skola endast upp-
muntra de sjuka att tålmodigt bära
sina lidanden samt trösta dem med
vänliga ord, sådana qvinnan framletar
dem ur eget hjerta".
Modiga protestantiska qvinnor fort-
sätta dock att besöka sjuka protestan-
ter, och finna det lättare än förr, eme-
dan sköterskorna spridt deras illustre-
rade traktater. Presterna eller i all-
mänhet personer af ecclesiastisk verk-
samhet hafva icke samma framgång; ty
patienters, isynnerhet de protestanti-
skes, tveksamhet att kalla prester är
blefven ett ordspråk. Mången saknar
den gamla regimen, nunnevården; men
denna tid är omformandots.
Påfven dekreterar på 25 kardinalers,
62 erkcbiskopars och 218 biskopars
anhållan, att S:t Camillo de Lellis och
S:t Jean do Dieu, hädanefter äro hospi-
talens och dess invånares heliga skydds-
patroner. Är detta som motvigt mot
verldsligt inflytande ?
Regleringen af förbudet om religiös
undervisning i allmänna skolor har
ökat katolikemes ifvor. Pariserområdet
innefattar 193 friskolor med 70,000
elever och utgjorde utgiften 2,250,000
francs för förgångna året. Presterna
undervisa äfven ifrigt och outtröttligt
barn, från 7 års ålder börjande.
Amerika.
New York Obseroer lemnar följan-
de beskrifning om Internationela Mis-
sionsföreningons nyss tilländalupnamöte.
Den lyder: "Internationela missionsför-
eningen är sammansatt af uteslutande ut-
ländska missionärer samt bildades 1884;
har tvenne gånger haft fältmöten på
Canada sidan om Niagara fallen och höll
nu sitt sednaste årsmöte mellan 4—ll
Avg. detta år på Wellesley ön vid St.
Lawrence. Föreningen är den enda i
sitt slag. Entusiasmen för utländska
missionen förser den med medlemmar;
kärnan är sammansatt af exmissionärer,
numera bosatta i Förenta staterna samt
Canada, en annan del utgöres af mis-
sionärer hemma på ferier eller sådana
som just draga sig tillbaka från arbets-
fälten. Under dessa omständigheter var
det Wellesley ön förbehållet att denna
sommar se den ovanliga synen af 61
herrar och damer dit samlade från 16
olika länder och representerande omkring
10 olika kristna sekter, alla hemma i
de aflägsna regioners språk, derifrän de
kommit och många af dem beryktade
för värdefulla bidrag till dessa, äfven-
som egna hemländers literatur. Det
fans icke tid nog för alla talare och
endast en half timme eller tjugu mi-
nuter bestämdes för hvar och en att
derunder förtälja hvad Gud gjort genom
honom eller henne, eller genom andra
bröder, bland olika folk och stammar.
Dr Happer, en veteran inom arbetsfältet
— fyrtiotvå års tjenstgöring
—berät-
tade om sitt lif och arbete blandChineser-
ne i deras eget stora rike (240,000,000
efter hans räkning) under tio års tid,
hvarefter han hade glädjen so den för-
sta af dem omvända sig till Gud. Nu
under en följd af tolf år har han kun-
nat räkna omkr. 40, som årligen slutit
sig till Kristi kyrka. Huru många af
våra amerikanska pastorer här hemma
kunna uppvisa dylika resultater? Dr D.
Thompson berättade sina erfarenheter i
Japan. Han väntade likaledes nio år
på någon omvändelse, men upplefde und-
ret af Guds öfverflödande nåd, då nu
10,000 Japaneser af hans församling
blifvit kristna. Mr Young framlockade
tårar af glädje och sympati då han bo-
skref sina erfarenheter och lidanden
bland Cree-iudianerna. Mr Webb från
Lincoln universitetet och Mr Chandler,
äfven från Indien, framhöllo den makt
musiken äger att vinna indiernas hjer-
tan för evangelium. Dr Chamberlain
från Indien, verldsberyktad för sitt del-
tagande i utländska missioner, fängsla-
de oss genom små berättelser ur verk-
ligheten, nedskrifna i hans kända trak-
tater. Måhända var dock Mr Armands
—kanadisk presbyterian—berättelse om
den underbara väckelsen på Nya Hebri-
derna, den mest intresseväckande. För-
eningens mötesplats för nästa år be-
stämdes icke, men om den så för godt
funne, inbjöds den till denna samma
plats —dess ställning gör en fritt upp-
låten ort till en nödvändighet. Detta
"Park" är en sominartillflygtsort under
metodist öfvervakande och befinner sig
efter tio års skötsel i blomstrande skick.
Föreståndaren, den energiske pastorKin-
ney, har bland andra goda verk utfört
ett prisvärdt herkulesarbete, det att
från hela den rätt ansenliga staden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:45:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/troochlif/1886/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free