Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF. N:o 1.
6
hafven I en hemsk profetia — "de
äro som agnar, hvilka vädret bort-
drifver".
För del första hafven I då ettfruk-
tansvärdt nekande uttryck. Den la-
tinska ufversättningen Vulgata, den
arabiska Öfversattningen och Soptuaginta
återgifva denna sats på följande sätt:
"Icke så de ogudaktige, icke sa;" en-
ligt dessa öfversättningar hafva vi här
ott dubbelt förnekande: "Icke så de
ogudaktige, icke så". För att fatta
detta dubbla vekande uttryck masten I
läsa don tredje versen. Den rättfärdige
säges liiir värn "såsom ett träd plante-
rad) vid vattubiickar, hvilket sin frukt
bär i sinom tid, och hvars löf icke
förvissnar; ocb allt livad han gör, det
lyckas väl". ’Icke så med de ogndak-
tige, icke- så".
För att utforska detta nekande ut-
tryck måste vi granska hvarje del af
denna mening. De ogudaktige äro icke
såsom ett tråd planleradt. Om de
alls kunna jemföras med ett träd, äro
-"in träd "två finger uppryckta
med rötterna;" eller om de alls kunna
jemföras med något som har lif. sa äro
-"in trädet i öknen, hvilket af en
slump planterats der af en hand, som
ej liar något att nära det med. Det
är eti särskildt kännetecken på en kri-
sten, att han är "siismn ett träd plan-
toradt:’ det är. ett särskildt förutseen-
de har fifvate vid hans planterande och
odlande. I veten alla skilnaden mel-
lan itt träd, som planterats, och ett
träd. som vuxit vildt. Det ijträd, som
planterats i trädgården, besökes af träd-
gårdsmästaren. Han gräfver omkring
detsamma; han göder det: han putsar
och klipper detsamma, och han väntar
frukt deraf. Det tillhör honom och är
föremål för lians särskilta omsorg. Det
vilda trädet i skogen, det sjolfsådda
trädel på slätten eges af ingen, vaktas
och vårdas af ingen: intet hjerta suc-
kar, om blixten söndersplittrar detsam-
ma; ingen tår ffdles, om frosten ska-
dar dess lif, och alla dess löf vissna.
Det är ingens tillhörighet. Det breder
ej sin skugga öfver någons tak. Ingen
bryr sig derom. Låt det dö, hvarföre
skall det sta der och uppsuga näring
ur jorden utan att återgälda något i
stället.
De ogudaktige stå visserligen under
en allmän försyn, likasom allt står un-
der Guds styrelse; men de rättfärdige
sta under en .särskild försyn. De äro
tråd planterade- Allt som händer sam-
verkar till doras bästa. Herren deras
Gud är deras väktare. Han sörjor för
att jorden frambringar sin frukt för
dom. Himlens dyrbara skatter, daggen,
och djupet, som döljer sig inunder, och
de kostliga fruktor, som solen framal-
strar, och månans glans — allt är det
deras. Han vakar öfver allt omkring
dem. Om pesten genomvandrar landet,
tillåter han ingen af dess pilar att
träffa: om han ej ser att det tjenar
till det bästa. Om krig uppstår, se,
då sträcker han sin sköld öfver sina
barn, och om hungersnöd inträffar,
skola de erhålla föda, och i hårda ti-
der skola de hafva nog. Är det icke
kostligt för en kristen att veta, att
sjelfva håren på hans hufvud äro alla
räknade, att Guds änglar hålla vakt och
vård öfver honom; att Herren är hans
herde, och att derföre honom intet skall
fattas? Jag vet att detta är en lära.
som ofta tröstar mig. Hände livad
som vill, om vi blott kunna stödja oss
vid den tanken, att det gifves en sär-
skild försyn i allt; hvad behöfva vi då
mer? Det finnes förvisso en särskild
försyn i både stort och smått för hvarje
Öuds barn. Det kan sägas om hvarje
träd, som Herrens hand har planterat:
"Jag Herren bevarar det, och skall
vattna det hvarje ögonblick; och jag
skall vaka deröfver natt och dag, på
det att ingen må skada detsamma".
På den rättfärdige hvila ej blott tio
ögon, utan alla den allvetandes ögon
äro städse fastade på honom både natt
och dag. Herren känner de rättfärdi-
ges väg. De äro såsom det planterade
trädet. Men icke så I, ogudaktige;
för eder finnes ingen särskild försyn.
Till hvilken viljen I gå med edra svå-
righeter? Hvar är eder tillflykt på vre-
dens dag? Hvar är eder sköld i stri-
dens stund? Hvem skall vara eder sol,
då mörker hopar sig omkring eder?
Hvem skall trösta eder, då sorger och
lidanden skola omhvärfva eder? I haf-
ven ingen evig arm att stödja eder vid.
I hafven intet förbarmande hjorta, som
slår för eder. Intet kärleksfullt öga
rakar öfver eder. I aren lemnade al-
lena! allena! allena! likt heden i öde-
marken eller trädet i skogen, som in-
gen bryr sig om, tills tiden kommer,
då den hvässta yxan skall höjas och
trädet måste falla. "Icke så de ogud-
aktige, icke så". Detta är en fruktans-
värd nekande utsago, att den ogudak-
tiga människan ej är ett föremål för
Guds särskilda försyn.
Men vi måste gå vidare. Den rätt-
färdige är som ett träd planteradt vid
vattubäckar. Ett träd, som är plan-
taradt vid vattubäckar, utsänder sina
rötter, och de hemta snart tillräcklig
näring. Det träd, som är plantoradt
långt borta i den torra öknen, har sina
tider af torka; det är beroendo af det
tillfälliga åskmoln, som går deröfver
och uttömmor några få regndroppar
derpå. Men det träd, som är plante-
radt vid vattubäckar, har ett ständigt
förråd. Dot vet af ingen torka, ingen
tid af brist. Dess rötter behöfva blott
uppsuga den näring, som rikligen flö-
dar der. "Icke så de ogudaktige, icke
så". De hafva inga sådana bäckar, från
hvilka de kunna indricka glädje, hug-
svalelse och lif. Men komme hvad som
helst för den troende, kan han säga:
om jorden sviker, vill jag blicka upp
till himlen. Om menniskor öfvergifVa
honom, blickar han upp till gudamen-
niskan Kristus Jesus. Om verlden än
bäfvar, har han sitt arf i himmelen.
Om allting skulle förgås, har han en
skatt, som aldrig kan förderfvas.
(Ports).
Bibelstudier*.
I. Se på Jesus.
I frestelsen. — Han sjelf har lidit
och varit frestad. Ebr. 2: 18.
I bedröfvelsen. — Han ömmade för
all deras Tiöd. Es. 63: 9.
I bekymren. — Kommen till mig,
och jag skall vederqvicka eder. Math.
11: 28.
I sjukdomen- — Han tog på sig
våra skröpligheter, och våra sjukdomar
bar han. Math. 8: 17.
I helsan. — Mitt ansigtes hjelp
och min Gud. Ps. 42: 12.
I rikedomen. — Rikedom och ära
komma från dig. 1 Krön. 29: 12.
I fattigdomen. — Han, ehuru rik,
vardt fattig för eder skull. 2 Cor. 8: 9.
I betryck. — Han blef pinad och
plågad. Es. 53: 7.
Såsom öfvergifven. ’■— Jag skall
ingalunda lemna dig ej heller någonsin
öfvergifva dig. Ebr. 13: 5.
Såsom döende- — Herre Jesus,
emottag min ande! Ap. 7: 59.
Alltid, under alla omständigheter.
IL Se på Jesus.
Som den upplåtna källan,
—se, två
dig och var ren. Zach. 13: 1.
Såsom Menniskosonen, upphöjd lik or-
men i öknen.
—Se och lef! Joh. 3: 14.
Såsom verldens ljus. — Se och blif
upplyst! Joh. 8: 12.
Såsom den store läkaren. — Se och
blif helbregda! Joh. 5: 6.
Såsom lifvets bröd. — Se och blif
delaktig! Joh. 6: 35.
Såsom vägen till himlen. — Se och
vandra med honom! Joh. 14: 6.
Såsom den säkra grunden.
—Se och
bygg derpå! Es. 28: 16.
Såsom arken.
— Se och ingå! 1
Moso 7: 1.
Såsom syndares vän. — Se och för-
trösta! Math. 12: 20.
Såsom den ende frälsaren.
—Se och
var frälst! Åp. 4: 12.
Såsom trons begynnare och fullkom-
nare.
— Se för alltid! Ebr. 12: 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
