Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO ochLIF
Religiös Tidskrift för Finland.
Tisdagen den 15 Februari. 1887.
N:o 4. ° .
Staten? moraliska uppgift. :if /<;. f/c /’/«- \^^EBHjNfefayjiii||Pffl)TyT/
Nattvardsföreningar.
lluni bör innit betrakta s. k. natt-
vardsföreningar ocli hvilken ställning
skulle on troende inom den lutherska
kyrkan intaga gentemot dom? Detta är
en fråga som väl mången gjort sig,
utan ati bafva fått svaret fullt klart
för sig. För var del anse vi att nå-
gon tvekan i afseende dera likväl icke
kan förefinnas, och skola vi i det föl-
jande siikii gifya skäl för donna i
Vi anmärka för det första att dessa
föreningar uteslutande utgöras af per-
soner, hvilka uppriktigt och allvarligt
vilja vara Jesu lärjungar. De tro på
Bfttnmfl gemensamma Frälsare med an-
dra kristne; de halva utgått ur vorl-
<lcii med dess nöjen och begärelser för
att följa sin gudomliga Mästare; och
hans heliga Ord är deras fötters lykta
och ljusel på deras vandringsstig, den
euda ofelbara auktoritet, hvarefter lif
och lära bedömas. Dessa omständighe-
ter böra redan ingifva förtroende. Skulle
nattvardsföreningarna bestå af grofva,
uppenbara syndare, af bedragare, hvilka
under religionens täckmantel bedrifva
allehanda utsväfningär, eller afreligiösa
svarmare, åsidosättande Guds Ord för
att följa egna ingifvelser och "uppen-
barelser", då vore man icke blott skyl-
dig afhålla sig från alli deltagande
deri, ulan äfven .’ill motarbeta dem.
Men då detta så långtifrån är fallet,
att sanda föreningar just utgöras af
nyktra, hederliga bibelkristna, som in-
genting bättre begära än ati af Skrif-
ten blifva undervisade, på det de i allt
ma kunna vandra Gudi värdigt, så bör
getta förorda dem inför vail samvete;
Än> äfven de "medborgare med >le he-
liga och Guds husfolk, uppbygda på
apostlarnas och profeternas grund, der
hörnstenen är Jesus Kristus sjelf" (Efes.
2: 19), kan man ej annat än känna
sig dragen till dem.
Såsom redan namnet antyder afse
dessa föreningar en sammanslutning för
enskild nattvardsgång, och hafva upp-
stått som on reaktion mot det inom
kyrkan rådande missbruket att låta
hvem som helst, äfven oomvända, o-
trbgna menniskor, om hvilka man vet
att de icke höra Herren till, deltaga i
nattvarden. Man ansar neinligen på
grund af Skriftens vittnesbörd, att
blott verkliga lärjungar, eller säd i
som af själ och hjertä vilja vara det,
kunna tag-a del i denna högtidliga hand-
ling. För alla andra blir dess begående
on synd. Ty ’den som ovärdigt äter
detta bröd och dricker Herrens kalk,
han varder saker på Horrens lekamen
och blod - – han äter och dricker sig
sjelf en dom" (1 Kor. 11: 27, 29).
"Men. jag vill icke att I skolen hafva
något gemensamt mod de onde andarne.
T kurmen icke dricka Herrens kalk och
onde andars kalk. I kurmen icke hafva
dol i Herrens bord och i ondo andars
bord. Eller skola vi rota Herren?’’
(1 Kor. 10: 20-22). De missbruk,
hvartill korintierna i afseendo å natt-
varden gjorde sig skyldiga, framkallade
af Paulus en genomgående tillrättavis-
ning, då han på samua gång återförde
dem .till ett riktigt begrepp om natt-
varden och dess betydelse. Får man
sluta såväl hävaf som af öfriga Skrif-
tens antydningar, förutsätter dess be-
gående en inre lifsgemenskap med
Frälsaren, hvilken endast tron kan
verka och vidmakthålla. Men äro vi
sålunda redan genom tron delaktige af
Kristus, blifva vi det äfven genombrö-
det och vinet, i annat fall icke. "Väl-
signelsens kalk, som vi välsigna, är
han, icke en delaktighet af Kristi blod?
Det bröd, som vi bryta, är det icke en
delaktighet af Kristi kropp?" (I Kor.
10: 16). Det är endast önskan att
förverkliga dessa synpunkter, som ledt
till bildandet af nattvardsföreningar.
Man vill i kretsen af troende medvan-
drare gemensamt fira Jesu döds åmin-
nelse. Skriften säger ingenting om att
detta måste försiggå i hvad vi benämna
"kyrkan". Hvilket annat rum som helst
lämpar sig dertill, ty der Guds barn
komma tillsamman för gudstjenst, bön,
förmaning och ordets betraktande, der
är on rätt kyrka, äfven om handlingen
försigginge i en lada. Jesus är midt-
ibland de sina och Hans närvaro hel-
gar rummet, görande det tiU ett verk-
ligt Bethel. Ingen anledning förefin-
nes derför att icke enskildt, i större
eller mindre kretsar af troende, fira
nattvarden i hemmen, på samma sätt
som äfven den andra af Frälsarens stora
instiftelser, dopet, sålunda firas. Att
icke heller apostoliskt föredöme dertill
fattas, so vi bl. a. af Apg. 2: 42, 46.
Denna enskilda nattvardsgång mot-
svarar så nära som möjligt de förste
kristnes brödsbrytelse, hvarför den äf-
ven egentligen så borde benämnas. En
del teologer hafva visserligen sökt göra
troligt att brödsbrytelse och nattvard
voro två skilda förrättningar, men utan
att behöfva inlåta sig på en undersök-
ning häraf, kan man blott fråga: när,
livar och huru instiftade Jesus dessa
föregifna skilda förrättningar och om
sa skett, hvarför iakttager icke kyrkan
numera båda slagen? Men svårighe-
terna försvinna, när man ser att "natt-
vard" och brödsbrytelse" voro skilda
benämningar för en och samma hand-
P-
Evangeliernas Kristus, afH. Mcyer (forts,
och slut) 6.
En söndagseftermiddag lios positivisterne 7.
Missionsverksamheten i Kotka .... 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
