Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRO och LIF.
N:o 6. 5
göra en slags fortsättning på hemnpp-
fostran och skriftskola och en fprträff-
lig förberedelse till lifvet. Erfaren-
heten i vårt land är dock icke upp-
muntrande: håg och krafter saknas för
arbetets bedrifvande och äfven de un-
gas intresse tröttnar snart, sedan saken
förlorat, nyhetens behag. Här behöfvaa
varmhjertade män och qvinnor med takt,
urskiljning och förmåga att leda arbe-
tet i dess särskilda brancher, och så-
dana personer anträffas icke hvar dag.
Vid denna tid på året, då man van*-
ligen börjar uppgöra sina reseplaner
för sommaren, kan det icke vara ur
vägen att erinra om de tvenne större
nykterhetsmöten, smn i Juni komma att
hällas, det ena i Wasa från d. 29 Juni
till 2 Juli, det andra i Åbo midsom-
martiden. Förberedelser till det sed-
narr, för byars högtidlighållande med
gudstjenst härvarande domkyrka blifvit.
upplåten, hafva redan påbörjats genom
särskilda för ändamålet utsedda komi-
téer, och man måste hjertligon önska
att de praktiska resultaten af mötel
äfven måtte stå i förhållande till de på
detsamma nedlagda arbetet, för att icke
nämna omkostnaderna.
artikeln: "Är vårt samhälle ett krist-
ligt och sedligt samhälle eller ej?" ut-
kommer denna vecka, jemto andra upp-
sa I-it i samma ämne, i broschyrform
under titeln ’Röster i sedlighetsfnlgan".
Vi tillönska det lilla häftet, ett ord i
sinom tid, en lyckosam tärd och en
vidsträckt spridning.
"Israels förbundsark och dess fram-
tida återfinnande, Bibelstudie af Hen-
ning Molander", är den fullständiga ti-
teln pd ett i dessa dagar i Stockholm
utkommet arbete, för livars intressanta
innehall vi härnäst skola redogöra.
Ärade qvartalsprennineranter er-
inras om prenumerationens förny-
ande.
fråga om nattvards-
föreningar.*)
Till Red. för "Tro och Lif.
1 sednast utkomna n:o 4 af "Tro
och Lif 1 har Redaktionen uttalat den
önskan, att do, hvilka icke kunna dela
dess ståndpunkt i frågor som i tidskrif-
ten förekomma, ville meddela sina deri-
från divergerande åsigter, för hvilka
*) Förevardnde artikel, iimninl att ingå
i Benaste n:r, kon red. tillhanda dd bla-
det redan var färdigt att txA i pressen, till
följd hviirat’ dess införande fördröjts.
plats i bladet icke skulle vägras. Vi
taga oss derföre friheten att, allden-
stund vi icke kunna i allo godkänna
den i samma nummer förekommande ar-
tikeln om "Nattvardsföreningar", göra
de anmärkningar deremot densamme sy-
nes oss påkalla.
Att de, hvilka tillhöra den rörelse
inom vår kyrka, som tillspetsar sig i
sagda föreningar, vilja med själ och
hjerta vara Jesu lärjungar samt upp-
riktigt och allvarligt söka att bygga
sin tro och sitt lif på profeternas och
apostlarnas grund — derom vilje vi
icke hysa tvifvel. Men att derföre
"känna sig dragen" att sluta sig till
dem, vore lika obetänksamt som att
vilja sluta sig till hvilken religiös frak-
tion som helst, derföre att de, som
tillhöra den, mena det allvarligt och
vilja vara bibelkristna. Äfven de mest
ensidiga kyrkopartier hafva, åtminstone
i deras begynnelser, velat bygga på
samma grund. "De hafva haft nit om
Gud, men icke visligen" (Kom. 10: 2).
I fråga komna föreningar afse en
sammanslutning för enskild nattvards-
gång, framkallade af den på "Skriftens
vittnesbörd" grundade önskan att "i kret-
sen af troende medkristne fira Jesu döds
åminnelse’; då deremot "inom kyrkan
äfven oomvända, otrogna menniskor, om
hvilka man vet, att de icke höra Her-
ren till, deltaga i nattvarden’.
Vi vilje här fråga, hvilken garanti
man har för det antagande, "att blott
verkliga lärjungar eller sådana, som
verkligen vilja vara det", taga del i
den heliga handlingen, då den begås i
den slutna kretsen af nattvarsförenin-
gar. — "Menniskan ser det för ögonen
är, men Herren ser till hjertat" (1 Sam.
l(i: 7). I överensstämmelse härmed
sade en gång Luther, att då han skulle
tomma till himmelen, det skulle för-
vana honom att finna der mången, om
hvilken han icke kunnat tro det, men
att han deromot skulle komma att sakna
mången der, som han med visshet hop-
pats råka. Om man redan nu, då en
friskare fläkt synes besjäla de nybil-
dade nattvardsföreningarna, ingen säker-
het har för att icke bedragas af det
yttre skenet; huru mycket mindre i en
framtid, då, ju mera dessa föreningar
möjligen vidgas, det varma nitet, såsom
vanligen fallet är, förlorar sin inten-
sitet, gifvande mer eller mindre vika
för verldsanden. "I kyrkan, såsom ett
nät. Annas äfven ruttna fiskar, desto
flere, ju mera hon utbreder sig" (Au-
gustinus). Denna sorgliga erfarenhet,
som kyrkans histore öfverallt bekräftar,
Liter nog tillämpa sig äfven på
—natt-
vardsföreningarna.
Då det sä förhåller sig, vilje vi vi-
dare fråga, huru vi skola kunna taga
anstöt deraf, att äfven oomvända del-
taga med ».s.s i nattvarden. Sådant kan
ju icke undgås. Missbruka de det dyra
nådemedlet,, så är det deras, icke vår
synd. Äfven Judas deltog i den första
nattvardsgången. Jesus åt med publi-
kaner och syndare. Men deröfver för-
argade sig fariséerna. De ansågo sig
för goda dertill.
Slutligen vilja vi uppmärksamma de
Skriftens vittnesbörd, hvilka i art. åbe-
ropas för att visa nattvardsföreningar-
nas berättigande. Det första, om ovär-
diga nattvardsgäster och domen öfver
dem (1 Kor. 11: 27, 29), bevisar in-
tet annat än, tvertemot artikelns syfte,
att också i apostlatiden ovärdiga gäster
infunno sig jemte Herrens trogne vid
lians bord. I närmaste sammanhang
härmed anföres 1 Kor. 10: 20—22:
"Men jag vill icke, att I skolen hafva
något gemensamt med de onde andarna.
I kurmen icke dricka Herrens kalk och
onde andars kalk. I kurmen icke hafva
del i Herrens bord och i onde andars
bord. Eller |kole vi reta Herren?"
Med "de onde andarna’1 förstår således
artikelförfattaren otrogna och ovärdiga
nattvardsgäster, med hvilka vi icke skole
deltaga i begåendet af Herrens nattvard.
Härmed afses dock tydligen någonting
helt annat (man läse orden i sitt sam-
manhang), nemligen hedendomens gu-
dar, åt hvilka man äfven offrade s|iis-
och dryckoffer, men hvarmed de kristne
icke borde hafva något att skaffa. Ty
aposteln uppträder här emot ett miss-
bruk af den kristna friheten, dertill
korinthierna gjorde sig skyldige, i det
att månge från hedendomen omvände
och till Kristus döpte ännu deltogo med
hedningarna i deras offermåltider och
sålunda ställde sig i fortfarande gemen-
skap med de hedniska afgudarna. Det
är detta som Paulus i det anförda ka-
pitlets 14—22 v. bestraffar. Och detta
skall nu gälla som stöd för nattvards-
föreningarna! — Det är icke ovanligt,
men det är sorgligt — detta, hvad
man kallar pia fraus, att, för att kunna
bevisa livad man vill påstå, rycka bi-
belspråk ifrån sitt sammanhang och gifva
dem ett helt annat innehåll, än de i
sjelfva verket hafva.
— I hvilket för-
hållande 1 Kor. 10: 16 står till den
synpunkt förf. vill belysa, inse vi ej.
"Skriften", heter det vidare, "säger
ingenting om att nattvarden måste för-
siggå i hvad vi benämna kyrkan". Vi
fråge, huru sådant vore möjligt, då man
ännu icke hade några "kyrkor". Man
samlades till gudstjenst i privata hus,
tills man blef i tillfälle att anskaffa
sig för ändamålet särskildt afsedda bygg-
nader eller kyrkor, såsom det ju ännu
är vanligt i dylika fall. Emellertid
vill art. förf. häri, åberopande Apg. 2:
4C>, finna ett apostoliskt föredöme till
våra dagars nattvardsföreningar med sin
slutna krets af troende.
Detta i hufvudsak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
