Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland på tröskeln till det 20:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Östersjöprovinserna. Den ryska regeringen tog äfven ihop med deras
förryskning. Detta var en gammal dröm hos slavofilerna.
Tyskarnes oförsonlige fiende Jurij Samarin utgaf utomlands sin bok
»Rysslands gränsmarker», hvari han ursinnigt angrep allting
i Östersjöprovinserna. Man kan säga, att detta var en af
nämnda begåfvade och ädla andes största synder.
Slavofilismens hela trångsynthet och intolerans, dess öfverskattning af
det egna och brist på förtroende för det främmande, framträdde
här i sin fullhet. Östersjötyskarnes historiskt utvecklade
egenheter, deras svåra läge emellan den själfrådiga ryska regeringen
och en befolkning af annan stam, deras omsorgsfulla
omvårdnad om de korporativa institutionerna, som ehuru något
föråldrade bidrogo att befästa och upprätthålla rätten, allt detta
blef för den ryske publicisten föremål för giftiga anfall. Vid
den låga ståndpunkt, till hvilken den ryska patriotiska känslan
sjunkit efter Katkoffs propaganda, mottogos dessa beskyllningar
af det ryska samhället med girighet, och slutligen hängaf sig
också regeringen åt denna riktning.
Tidigare hade Rysslands monarker förhållit sig mycket
aktsamt gentemot Östersjöprovinsernas institutioner och
förhållanden. Dessa landskap hade blifvit förenade med Ryssland
under löfte om bibehållande af alla deras säregenheter och
rättigheter. Sedan dess hade östersjöprovinsarne troget tjänat
tronen. De hade utgjutit sitt blod för Ryssland, och många
af dem hade bevisat det stora tjänster. Tysk civilisation och
tysk ordentlighet hade varit nyttiga element såväl i Rysslands
administration som samfundslif. Tyskarnes trohet kunde icke
betviflas, och därför rörde icke ens så hårda despoter som
Nikolai I vid deras samhällsskick och privilegier. För sina
»Bref från Riga», skrifna på 40-talet, blef Jurij Samarin satt
i arrest. Samma riktning fortfor också under Alexander II.
Utan tvifvel fanns det mycket i Östersjöprovinserna, som
tarfvade förbättring, isynnerhet sedan liberala reformer genomförts
i Ryssland. Bondefrigörelsen hade ägt rum där i seklets början
med adelns samtycke; men det var nödvändigt att ordna
hithörande förhållanden, att gifva större garantier åt de lägsta
klasserna. Utan att bringa Östersjöprovinserna till samma nivå
som det öfriga Ryssland, hade man kunnat aktsamt och
försiktigt förändra de föråldrade inrättningarna, beaktande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
