Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erotik, estetik och Klara Johanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EROTIK, ESTETIK OCH. KLARA JOHANSON
helan, än när han heter Huysmans och skriver raffinerade, rökelsedoftan-
de »confessions» ... Vad är naturligare än att någon ny Julianus Apostata
skall få anhängare, om han vill förvisa kvinnorna tillbaka till symöten,
där »en snäll man» läser en bit missionstidning eller ett stycke ur Hemåt.
Det är ändå vad kvinnor bäst senterar! Fränheten berodde naturligtvis
mest på att jag inte kunde slippa ifrån solidariteten med vad jag angrep.
Det var ju dock tydligt, att en så negativ inställning inte skulle kunna
tillfredsställa mig i längden. Just höstterminen 96 och vårterminen 97
gick jag i ett nästan beständigt missnöje med mig själv, medan jag till
det yttre obesvärat slungade ut mina cynismer över matlagskamraterna.
Jag var alltså mogen för en verklig omvändelse, och tillfället därtill kom
också i läglig tid.
Sedan några veckor tillbaka hade jag som Kvinnliga studentföreningens
ordförande brevväxlat med en kvinnlig student från Cambridge, Ruth
Rouse, som tänkte sig kunna bilda en kristen studentförening i Uppsala.
Genom ett långt brev sökte jag sätta henne in i till vilken kritisk publik
hon nu skulle få den äran att tala. Det blev ett monumentalt opus, som
gav en översikt över Sveriges religiösa förhållanden i allmänhet och
Uppsalastudentskornas i synnerhet — snarast en avhandling, passande för
Svenska kyrkans årsbok eller något dylikt.
Först och främst beklagade jag livligt att KFUK fått utfärda inbjudan
till Miss Rouses föredrag i Stockholm, eftersom detta skulle inge stu-
dentskorna den tanken att det gällde ett vanligt bönemöte med omvändelse-
försök.
Vi vilja inte att den kristna världen i Uppsala ytterligare skall styrkas i sin före-
ställning att de kvinnliga studenterna äro några stackars hedningar, bland vilka
»missionary work» behövs. Motviljan inom svenska akademiska kretsar mot det
kristliga färeningsväsendet beror på motsättningen mellan den lutherska och den
reformerta grundåskådningen : lutheranismen betraktar den reformerta missions-
och välgörenhetsivern —- som andligt reklamväsen och amerikansk affärsverksamhet.
A ena sidan en nybyggd rymlig hörsal med kala väggar, omålade fönster och en
estrad, där man ger statistiska uppgifter på antalet frälsta, och å andra sidan en go-
tisk kyrka med poesi och tyst bön. Å ena sidan Stridsropet, å andra Thomas a Kempis !
Därför har också katolicismen vida större sympatier bland våra bildade än den
reformerta åskådningen. Naturligtvis ligger det en god del bekvämlighet och
självtillräcklighet bakom denna »lutheranism», men man får icke döma oss efter
Kristianiastudenterna ; de äro i allmänhet mycket mindre kritiska än vi, kanske något
beroende på att studierna där för närvarande ligger i lägervall. Men även i fråga
om teologi finns en grundskillnad. Luther framhåller att bibeln icke är Guds ord
utan innehåller Guds ord — bibeln är endast den historiska urkunden för den gudom-
liga uppenbarelsen. Därför kunna vi inte stå så okritiska som kalvinister inför bibelns
bokstav, och vi ha också en viss svårighet att erkänna Kristus som identisk med
Gud, åtminstone i den bemärkelse som kalvinister vanligen ta detta begrepp.
Jag slutar brevet med att jag anser det nästan omöjligt att här få
i gång en bibelkrets: »Ett bibelstudium endast, till uppbyggelse utan
forskande syfte kan vi ej föreställa oss — men undervisning vore väl
9—Trotsig och forsand. 129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
