Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Olika hembygder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OLIKA HEMBYGDER
Då jag genom min fairs död 1906 och sedan genom
efterträdarens uppförande mot mig 1910 förlorat min egentliga hembygd
i Västmanland, hade jag ersättning på två andra håll — Östergötland,
där Anna Danells hemtrakt redan från början av 1900-talet blev mitt
centrum, och Dalarna, dit min syster Clara 1913 definitivt flyttat
med sina vänner, fröknarna Falk. Men i Ombergstrakten hade jag inte
bara Anna, utan också hennes släktingar och vänner på den tätt intill
Ekhaga belägna gården Djurkälla, där jag på senare tider brukat vistas
nästan lika mycket som på Ekhaga. Där residerar syskonen Lundberg, av
vilka den äldsta, Hildur, varit bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek
och alltsedan mitt umgänge med Anna börjat, varit min trofasta och
hjälpsamma vän. På deras gamla gård trivs man underbart, omgiven av
seklers tradition och en trädgård med en — jag höll på att säga undergörande
— källa, som gett gården dess namn.
Men Östergötland har inte bara betytt något för mig genom den
minnesrika Ombergstrakten, utan också sedan 30-talet genom
Norrköpingsfamiljen Alkmans lantställe i Kolmården och på allra sista slutet av
fyrtiotalet också genom min guddotter Brita, Anna Danells dotter.
Till Östergötland hör ett par av mina mest »givande» vänner, Olle
och Elsa Alkman. Han är bror till den kände konstkritikern E.
Alkman och står icke honom efter i aktivt konstnärsintresse. Alkmans våning
i Norrköping är ett litet museum av utsökt modern svensk konst, och
som mecenat har apotekarn inte betytt så litet. Sedan han lämnat sitt eget
fack har han fyllt sin vilotid med språkstudier av mera sällsynt art,
nämligen i grekiska och ryska, på samma gång som modern skönlitteratur, där
hans hustru kan göra honom rangen stridig.
För övrigt är hennes själ förankrad i både målning och musik. När jag
första gången råkade Elsa Alkman på en föredragsturné, då jag kom till
Norrköping i slutet av januari 34, fann jag i henne »en barnslig och
älskvärd konstnärsnatur», och hemmets gedigna välstånd gladde mig just som
bakgrund för hennes expansiva själ. Hon hade genomgått Musikaliska
akademin i fiolspelning och senare kastat sig in i musiklivet i Norrköping,
där hon frikostigt delade med av sina skatter för välgörande ändamål men
också uppträtt på större konserter och fått fram kompositioner i radio.
Mina ord till henne under denna föredragsresa 1934, att vi nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Jan 9 14:55:55 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/trotsig/0312.html
