Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drottningen visade mot Stobées dömda anklagare. Flere andra åtgärder, som
väl ej voro nedsättande för konungens moraliska anseende, men dock voro
både sjelfrådiga och mindre välbetänkta, ökade missbelåtenheten.
Genom resor omkring i landet år 1722 sökte han under en ganska
tydlig popularitetsjagt vinna bönderne på sin sida. För att erhålla
penningar till sina planers utförande öppnade han i samråd med Maurits Vellingk,
hvilken nu hemkommit från sin långvariga diplomatiska tjenst i utlandetr
underhandling med preussiska hofvet om erhållande af det låneunderstöd,
hvar-vid till och med fråga väcktes om pantsättning af staden Wolgast i svenska
Pommern. Saken kom dock ej till utförande, men ryktet derom spred sig
bland allmänheten. Tillika fick man veta, att konungen på egen hand utan
rådets vetskap förehaft underhandlingar
med hertigen af Holstein. Allt detta
gjorde, att rådet blef vaksammare och
oviljan växte.
Riksdagen sammanträdde den 1(>
januari 1723. Till landtmarskalk utsågs
presidenten i statskontoret friherre Sven
Lagerberg. I trontalet beklagade
konungen de utspridda ryktena om hans
försök att åter införa enväldet, hvilka
han förklarade vara uppenbart förtal
och osanning. Till dessa försäkringar
sattes dock föga lit af de tre högre
stånden, hvilka, ehuru söndrade genom
stridiga intressen sins emellan, dock
redan smakat ständerregeringens sötma
och på inga vilkor ville medgifva
någon tillökning i konungens makt.
I detta afseende voro de fullt eniga.
Genom* sitt uppförande hade konung
Fredrik äfven förspilt en god del at
sitt personliga anseende hos de mera
rättänkande, och denna omständighet gjorde äfven sitt till, att man ej gerna
ville lägga större makt i hans hand. Men bönderne, som hade en
fäderne-ärfd vördnad för tronen och dessutom retades af de andra ståndens öfvermod,
funno lätt intressena vara de samma hos konungen och hos bondeståndet, det
nya statsskickets tvenne styfbarn, och de sökte derför icke blott att sjelfva
erhålla större makt vid riksdagen, utan äfven att arbeta på konungamaktens
utvidgning. Deras begäran att få säte och stämma i sekreta utskottet mötte
emellertid ett snabbt och bestämdt afslag. En vecka förut Hade de till
borgarståndet inlemnat en skrift, daterad den 6 februari, i hvilken hemstäldes, att
konungen »måtte få ega och hafva den kungliga makt och myndighet, som
Sveriges forna, framfarna konungar haft efter rikets uråldriga gamla lag och
49. Sven Lagerberg
0672-1746).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
