Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krig hindra Ryssland från att understödja Maria Theresia, och inom Sverige
grep krigslusten allt mer omkring sig.
Riksdagen öppnades i december 1740. Till landtmarskalk valdes nästan
enhälligt Karl Emil Levenhaupt. Till medlemmar i sekreta utskottet
insattes af adel och borgare nästan uteslutande hattar, af presterne deremot i
allmänhet fredsvänner. Den första fråga af vigt som utskottet tog under
behandling var regeringens berättelse om utrikespolitiken, och härvid beslöt utskottet,,
tlen 30 december, att »för tysthetens bevarande» tillsätta en så kallad
sekretis-sime beredning, bestående af fyra utskottsmedlemmar, biträdda af
kanslipresidenten oeh två riksråd. I detta utskotts hand lades hela utrikespolitiken mr
det fick makt att emottaga och besvara ministerbref, underhandla med de
främmande sändebuden, med mera. Det fick äfven genast kännedom om de
äf-ventyrliga underhandlingar, som voro å bane i Petersburg. Det svenska
sändebudet derstädes, Nolcken, hade nämligen just vid denna tid ingått i hemliga
förbindelser med prinsessan Elisabet, Peter den stores dotter, hvilken, stödd,
på det gammalryska partiet och i besittning af folkets gunst, stämplade
mot det främlingsvälde, som rådde under prinsessan Annas formynderskab
för sin son, den unge tsar Ivan VI. För viunande af sitt ändamål hade
hon begärt hjelp af den svenska hären i Finland. Då man erhållit kännedom
härom, förmåddes sekreta utskottet att fatta ett beslut om de finska
truppernas sammandragning, och en befallning härom affärdades till Buddenbrock.
Först sedan skrifvelse härom redan afgått till Finland, underrättades
stånden om utskottets beslut. Denna egenmäktighet väckte hos motpartiet
den ytterligaste förbittring, och det euvisa motståndet, hvilket i synnerhet
framträdde på riddarhuset, blef endast med svårighet brutet. Franska
penningar och krigspartiets hänsynslösa, alla lagliga former trotsande
åtgärder drefvo emellertid fram alla beslut i den riktning, som de häftigaste bland
hattame önskade. I slutet af maj 1741 hade man sålunda bragt saken
der-häu, att endast det formliga beslutet fattades. Truppernas bristfälliga
utrustning och pågående diplomatiska underhandlingar med Frankrike och Preussen
förorsakade emellertid ännu ett par månaders uppskof. Slutligen framlades
den 15 juli för regeringen en af sekretissime beredningen uppsatt berättelse
om rikets ställning till främmande makter samt ett derpå grundadt
betänkande af den mindre sekreta deputationen, hvari kriget på det ifrigaste
tillstyrktes. Ehuru den kännedom om förhållandena, som regeringen genom
dessa handlingar erhöll, var i liög grad ofullständig — Nolckens stämplingar
voro till exempel deri ej omnämda — tillstyrkte dock åtta riksråd kriget.
Akerhjelm och sex andra röstade deremot, men konungen, hvars gamla
stridslust ännu en gång vaknade, gaf ett krigiskt utlåtande och erbjöd sig på
samma gång att sjelf öfvertaga befälet. Detta blef honom väl förnekadt, men
vid frågans slutliga afgörande, som öfverlemnades åt sekreta utskottet i förening
med tjugufem bönder, åberopades hans votum för att dermed vinna
bönder-nes bifall. Den 21 juli beslöt det sålunda förstärkta utskottet kriget, och en
vecka derefter blef det högtidligen förklaradt. Liksom det vid riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
