Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 STEBIGE U5DER PARTIT1DH VARV VET. 1718—1809. — FREDRIK I. 17*0—1751.
utlemnade sina vapen i krigsfrågan, misslyckades till och med deras försök
att återförskaffa de 1739 entledigade riksråden Bonde och Bjelke samt de vid
samma tid afskedade kanslitjenstemännen deras embeten, i det borgame och
adeln, inom hvilka stånd hattame fatt en allt mer afgjord öfvervigt, beslöto
att uppskjuta frågan till följande riksdag. Så mycket hade dock utverkats,
att den öfver Bjelke 1741 falda domen nu upphäfdes och att Mathesius och
Arckenholtz frigåfvos. Men inom regeringen bibehöllo hattame öfvervigten.
Oaktadt den temligen gynsamma vändning som riksdagen tagit för
hattame funno likväl dessa rådligast att ej allt för länge låta den fortfara, och i
strid med de båda andra ståndens mening genomdrefvo derfor adel och
borgare, att afslutningen skulle ega rum den 8 september 1743; då voro
emellertid så många urenden ännu oafgjorda, att förhandlingarna måste fortgå till
•den 12 september.
Om också hattarne vid riksdagen lyckats bibehålla sig i besittningen af
makten, kunde dock ej deras grundsatser med afseende på det politiska
»systemet» nu upprätthållas. Ej Frankrikes, utan Rysslands vänskap
uppställdes nämligen af sekreta utskottet såsom rättesnöre för regeringens politik
och förhållandet till Danmark gjorde i sjelfva verket detta till en
nödvändighet. Den danska regeringen rustade sig nämligen nu att med våld skaffa
kronprinsen den tron, han varit så nära att erhålla, och det betänkliga härvid
var, att den ännu bland allmogen fortfarande jäsningen till och med gjorde
•det sannolikt, att ett dylikt försök skulle erhålla inhemskt understöd. Den 7
augusti 1743 hade i Åbo den slutliga freden med Ryssland undertecknats,
•och Sverige i kraft deraf och i enlighet med preliminärtraktatens
bestämmelser afträdt Finland öster om Kymmene elf och söder om Saima
samt dessutom Ny slott med område; kort derefter nödgades den svenska
legeringen anhålla om Rysslands hjelp mot den från Danmark hotande faran,
och i följd häraf afsändes till Sverige under Keiths befäl 12 000 ryska soldater,
hvilka framkommo i oktober och förlädes i vinterq varter omkring Nyköping
och Norrköping. Förlusten af en del af Finland, en tronföljare vald pä
Rysslands befallning och en rysk här i bjertat af Sverige blefvo sålunda
frukterna af hattarnes statskonst.
Tronföljaren och hans gemål. — Riksdagen 1746—1747.
Adolf Fredriks ankomst till Sverige. — Uppgörelse med Danmark. — De ryska trupperna itais
Sverige, J alt 1744. — Adolf Fredriks förmMlnlng, den 18 ang. 1744. — Lovisa Ulrika. — Prineipalatsfrigai.
— Mössorna blifva ett ryskt parti. — Prins Gustafs födelse, Jan. 1746. — Riksdagen 1746. — Hattarnes seger.
- Förband med Preussen den 18 (29) maj och Frankrike den 26 maj (6 Juni) 1747. - Åkerhjeims fall.
-Tesstu kanslipresident
Ständerna hade ej afvaktat den nye tronföljarens ankomst; men innan
de åtskildes, hade de svurit honom trohet, gifvit honom plats i rådet, befälet
öfver krigshären närmast konungen och vid dennes frånvaro hans två roster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
