Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i regeringen. För att mottaga hans försäkran sändes riksråden E. Vrangel
och Löven honom till möte i Tyskland. Från Stralsund afhemtades han af
en svensk flotta, och den 14 oktober 1743 höll han sitt intåg i Stockholm.
Född den 3 (14) maj 1710, var Adolf Fredrik nu 33 år gammal.
Hvarken såsom furst-biskop af Liibeck eller administrator af Holstein hade
han lagt i dagen några framstående egenskaper. Han var lätt att leda, men
också enkel och godsint samt saknade ej sinne för konst och vetenskap.
Genom sin mor, en dottersons dotter till Gustaf II Adolfs syster Katarina,
ledde han väl sina anor från vasahuset, men denna aflägsna skyldskap
förmådde ej utplåna den ovilja, hvarmed flertalet af hans nya undersåtar
betraktade hans af den segrande fienden framtvingade val. För att betaga det
inhemska missnöjet dess yttre stöd blef det derför regeringens angelägnaste
omsorg att söka ernå en fredlig uppgörelse med Danmark. I sjelfva verket
innebar Adolf Fredriks val för detta rike ej blott en missräkning, utan äfven
en fara; ty om Holstein en gång genom arf tillfölle den nya svenska
regent-ätten, blefve Danmarks ställning i hög grad vansklig, och ännu närmare låg
faran, att de båda holsteinska furstar, hvilka Rysslands och Sveriges troner
nu väntade, en gång skulle med förenade krafter söka fråntaga Danmark
den del af Slesvig, som före det stora nordiska kriget tillhört deras slägt.
Den enda möjligheten att förmå konung Kristian VI att afstå från sina
krigiska afsigter var derför att i detta hänseende lugna hans farhågor.
I Sverige sökte man också öfvertala Adolf Fredrik att erkänna Danmarks
rätt till Slesvig samt afsäga sig arfsrätten till Holstein, men denne ville ej
lyssna härtill. Slutligen lyckades dock Tessin, som redan under riksdagen
sändts till Kjöbenhavn för att söka förebygga kriget, att åstadkomma en
uppgörelse, enligt hvilken det danska hofvet nöjde sig med Sveriges löfte
att ej inblanda sig i de tvister, som kunde komma att uppstå mellan
Danmark och holsteinska huset.
Någorlunda tryggad från denna sida, kunde regeringen nu tänka på
att befria landet från den lika förnedrande som farliga ryska
hjelpsändnin-gen. Ryssland ville dock ej så lätt släppa det insteg det vunnit, men efter
åtskilliga underhandlingar utverkades dock slutligen, att Keith i juli 1744 fick
lemna landet med sin här.
Som Adolf Fredrik vid sin ankomst till riket ännu var ogift, måste man
vara betänkt på att genom hans giftermål söka betrygga tronföljden, och
både hans och den svenska regeringens val stannade slutligen på den
preussiska prinsessan Lovisa Ulrika, en syster till konung Friedrich II. För att
afhemta bruden afsändes Tessin, som nu återkommit från Danmark, i
spetsen för en lysande beskickning till Berlin, der förmälningen, hvarvid en af
prinsessans bröder förestälde Adolf Fredriks person, den 6 (17) juli under
storartade festligheter egde rum. Den 18 augusti 1744 firades derefter sjelfva
bilägret på Drottningholms slott.
Lovisa Ulrika var född den 13 (24) juli 1720 och stod sålunda nu i blomman
af sin ålder. Hon var vacker och snillrik, älskade konst och vetenskap, framför allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
