- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
120

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till Ryssland. Att undanrödja denna stötesten mellan Sverige och Danmark
blef derför Tessins och hans embetsbröders angelägnaste omsorg, och den 27
juli (7 augusti) 1749 kom slutligen, oaktadt kronprinsens motstånd, ett
fördrag till stånd, hvari denne lofvade att mot ersättning afstå från sina
anspråk. I följd häraf inträdde snart åter ett godt förhållande mellan de båda
rikena, och för att ytterligare befästa det samma afslöts i januari 1751 en
förlofning mellan den unge prins Gustaf och Frederik V:s dotter Sofia

Magdalena. Denna
förbindelse var emellertid i hög grad
stridande mot det svenska
tron-följarparets önskningar, och
äf-ven med afseende derpå hade
Adolf Fredrik måst böja sig för
riksråden. Men härigenom
stördes det goda förhållandet
mellan dessa och det unga hofvet,
och genom kronprinsessans
häftiga och lidelsefulla lynne blef
brytningen allt mer och mer
ohjelplig. Redan i och med sin
seger vid 1746—1747 års
riksdag synas hattråden hafva
upp-gifvit alla tankar på en
utvidgning af konungamakten, och då
de nu måste befara att i den
blifvande konungen finna en
fiende, kunde de naturligtvis
ännu mindre hysa benägenhet
för något dylikt.

Sådan var ställningen, di
konung Fredrik den 25 mars
1751 afled i en ålder af 75 år.
I mer än tre årtionden hade
han då burit Sveriges
konunga-krona, men det oaktadt hade han aldrig varit något annat än en främling för
sitt folk, hvars språk han ej ens någonsin blef fullt mäktig, och knappast
torde någon svensk konung finnas, som mindre ingripit i landets öden än
han. Till en väsentlig del var väl detta en följd af statsskicket, men
svårligen skulle konungamakten sjunkit så djupt, om den regent, under hvilken
detta statsskick erhöll sin egentliga utveckling, ej sjelf genom lättsinne och
håglöshet hade bidragit dertill. Såsom enskild man egde konung Fredrik vid
sidan af sina många svagheter äfven åtskilliga älskvärda egenskaper, men
genom att helt och hållet göra sig till slaf under de förra forspilde han både
sitt personliga anseende och sin makt såsom konung.

92. Gustaf 111 som barn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 10 16:16:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free