Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden uppkomna riddarvärdigheten på sextonhundratalet upphört att utdelas,
hade Sverige saknat dylika inrättningar; men vid 1746—1747 års riksdag
hade A. J. Höpken samt den framstående arkitekten Karl Hårleman
föreslagit, att inhemska ordnar åter skulle införas. Förslaget, som närmast
åsyftade att beröfva dylika utmärkelsetecken från främmande länder den allt för
stora lockelse de nu utöfvade, vann sekreta utskottets bifall, och den 17 april
1748 instiftades med stor ståt serafimer-, svärds- och
nordstjerneordnarna.
Ett vigtigare föremål för sina omsorger fann
regeringen i rikets förhållande till grannstaterna. Visserligen
fingo de mot Sverige synnerligt fiendtliga ministrame
Guy Dickens och von Korff afresa på våren 1748, men
den förre blef minister i Petersburg och den senare i
Kjöbenhavn, och det var från dessa hof, som ofred nu
ganska allvarsamt hotade. I synnerhet var kejsarinnan
Elisabet förbittrad öfver, att hennes förhoppningar att
genom Adolf Fredrik kunna bringa Sverige under
Rysslands ledning blifvit gäckade. Genom en oförsynt
förvrängning af ett uttryck i den nystadska fredsurkunden 89 Serafimerorden.
sökte hon i stället tillegna sig rätt att vaka öfver
upprätthållandet af 1720 års statsskick, och i augusti 1749 lät hon öppet förklara
för den svenska regeringen, att hon vid det stundande tronskiftet ämnade
besätta Finland för att på detta sätt hindra hvaije utvidgning af
konungamakten. Under dessa
hotande förvecklingar
visade emellertid
Tes-sin en ovanlig fasthet
och klokhet. Rysslands
oblyga anspråk
afvisa-des med bestämdhet,
ehuru utan öfvermod,
och man företog
förståndigt anlagda
rustningar. Inom landet
kunde ej heller de
ryska stämplingarna
erhålla något fotfäste,
och äfven mössorna
afbröto nu sin förbin- 90’ Svärdsorden- 91- Nordstjerneorden.
delse med Ryssland. Dertill kom att Frankrike och Preussen samt efter
hand de öfriga europeiska maktema afgjordt stälde sig på Sveriges sida.
Hvad som i synnerhet gjorde det ryska hotet betänkligt var, att
Frederik V af Danmark, som 1746 efterträdt sin fader, konung Kristian VI, af
fruktan för Adolf Fredriks arfsanspråk på Holstein visat lust att ansluta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
