Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullmäktige. I enlighet med sin gamla vana skulle hattarne helst velat in- |
svepa hela denna sak i »sekretessens» slöja, men stånden tvingade sekreta ut>- |
skottet att lemna en temligen noggrann redogörelse för finansernas ställning* |
och ehuru både regeringen och bankofullmäktige undsluppo åtal för det olag- I
liga sätt, hvarpå de samverkat till rikets skuldsättning, blefvo dock de sist !
nämde för framtiden förbjudna att utan ständernas samtycke lemna regeringen
några lån.
Sekreta utskottet lät dock för egen del ej afhålla sig från att stånden
ovetande anlita banken. Ehuru ständerna nu åtogo sig en förhöjd bevillning,
qvarstod dock en betänklig statsbrist, och för dess fyllande upptog sekreta
utskottet genast ett nytt lån i banken på fem millioner daler silfvermynt,
hvarjemte regeringen dersammastädes för framtida behof erhöll ett kreditiv
på 12 tunnor guld. Detta var emellertid att med uppoffring af framtiden
köpa sig ett ögonblicks lättnad, ty då banken endast genom att ytterligare
öka sedelstocken kunde bestrida dessa utgifter, måste förvirringen i
penningväsendet blifva ännu fruktansvärdare, och i följd deraf den räfst med hattpartiets
statshushållning, som sekreta utskottet på detta sätt väl kunde uppskjuta, men
ej undanrödja, en gång komma att drabba så mycket tyngre. Ej heller lät
partiet af statsverkets nöd förmå sig till iakttagande af en större sparsamhet,
utan med oförlikneligt lättsinne begagnade det sig af den smula makt, som
det ännu hade i behåll, för att på statens bekostnad belöna sina anhängare
eller nedtysta sina motståndare.
Den inre upplösningen inom hattpartiet och den obestämda
maktställning, som det samma vid denna riksdag intog, sträckte äfven sina verkningar
till näringslagstiftningen. Under sin långa kamp mot hattarne hade
mössorna allt bestäjndare böljat uppträda mot det af deras motståndare
omhuldade näringstvånget, och äfven bland dessa hade många, såsom redan är
antydt, vid denna tid börjat hylla mera frisinnade grundsatser. I följd häraf
skedde nu åtskilliga jemkningar i den hittills gällande näringslagstiftningen,
utan att dock »systemet» fullständigt uppoffrades. Sålunda vann ej
regeringens förslag om en lindring af skråtvånget ständernas bifall, men å andra
sidan ej heller handels- och manufakturdeputationens försök att få banden
ännu hårdare åtdragna. Det understöd af statsmedel som fabrikerna åtnjutit j
blef emellertid betydligt förminskadt, och det af regeringen utfärdade in- |
förselförbudet upphäfdes delvis, hvaijemte husundersökningar för uppspårande j
af lurendrejerivaror förbjödos. Deremot misslyckades försöket att skaffa några !
af de bottniska städerna den rättighet att drifva utrikes handel, som allt
sedan Gustaf Adolfs tid varit frånkänd alla orter norr ’om Stockholm, Åbo
och Gefle, i det frågan hänsköts till regeringen som lät d\en förfalla. Större |
framgång hade ett dylikt försök med afseende på Kungelf, tack vare det |
rika sillfiske, som denna tid egde rum i bohuslänska skargården och
hvar-igenom en lättare införsel af salt nödvändiggjordes. I samntanhang härmed
lossades äfven på produktplakatet, för så vidt det afsåg denna vara. En sak,
med afseende på hvilken de af mössorna förfäktade fria åsigterna vunno en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
