Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gående andra frågor forefollo tvister mellan standen, i synnerhet mellan adeln
och borgame, hvilka stånd förut såsom de egentliga bärarne af b att väldet
yarit de enigaste, men allt sedan mössorna yunnit öfverhanden på riddarhuset,
företedde den skarpaste motsatsen. Om dessa ståndstvister redan i och for
sig voro egnade att uppväcka farhågor för sjelfva statsskickets bestånd, måste
det ännu mer varit fallet i följd af det större inflytande, hofvet vid denna
tid vunnit. Under dessa förhållanden funno både hattar och mössor
råd-ligast att söka få ett slut på den långvariga riksdagen, och den 21 juni
1762 kunde sålunda ständerna omsider skiljas, sedan de i 20 månader varit
samlade. Ännu då voro emellertid åtskilliga ärenden oafgjorda, för hvilkas
lösning expeditionsdeputationen måste fortsätta sina arbeten, och äfven adeln
höll efter riksdagens atblåsning några sammanträden för att lägga sista hand
vid en ny riddarhusordning, som den 10 augusti 1762 erhöll kunglig
stad-fästelse. Genom denna lag fyldes omsider ett länge kändt behof, alldenstund
Gustaf Adolfs riddarhusordning ej rätt passade för det nu varande
statsskicket, hvarför man hittills måst hjelpa sig fram med
interirasstadgan-den. Den vigtigaste olikheten mellan den nya riddarhusordningen och den
från 1626 var — förutom klassindelningens borttagande — att sjelfskrifven
plats på riddarhuset derigenom tillerkändes den äldste manlige medlemmen
af den äldsta lefvande grenen i hvarje adlig ätt. Detta var emellertid blott
en bekräftelse på eu häfdvunnen sed, ty redan länge, åtminstone allt sedan
1723 års riksdagsordning medgifvit, att blott en medlem af hvaije ätt behöfde
infinna sig vid riksdagarna, hade de af Gustaf Adolf föreskrifna valen inom
ätterna varit ur bruk.
Mössorna komma till väldet. — Biksdagen 1765—1766.
Partiställningen efter riksdagen 1760-1762. — Katarina II i Ryssland. — Stinderna sammankallas till
jan. 1765. — Mössorna få öfvervlgten i stånden. — Rftfster. — Stora sekreta deputationen*. — Hattarne
nttråa-gas nr regeringen. — Delegarne i vexelkontoren straffas. — Upproret i Vestergötland. — Den nya bank*
hushållningen och den nya n&ringslagstiftningen. — Förbund med England, den 5 febr. 1766. — Brytningen
med Frankrike. — Beroendet af Ryssland. — Kronprinsens giftermål. — Bettnkandet om lagarnas verkstillig*
het. — Ståndstvister. — Riksdagens slut, den 15 okt 1766.
Efter 1762 var hattames fullständiga störtande i sjelfva verket ej nugot
annat än en tidsfråga. Med afseende på alla sina grundsatser hade de lidit
skeppsbrott. Sjelfva hörnstenen i deras »system», det franska förbundet,
stod ej längre fast. Frankrike betraktade nämligen freden i Hamburg såsom
ett förbundsbrott, öfver hvilket det så mycket mera hade skäl att harmas,
som hattarne sjelfva dertill medverkat, och det gaf på ett för den svenska
regeringen synnerligt känbart sätt uttryck åt sin vrede genom att alldeles
upphöra med subsidiernas utbetalande. Ett annat tecken på dess
kallsinnighet var, att, då d’Havrincourt i oktober 1762 lemnade Sverige, mer
än ett år fick förflyta, innan ett nytt franskt sändebud, baron de Breteuil,
ankom till Stockholm, och’ denne erhöll då af sin regering befallning att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
