Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visar det sig, att äfven den nya franska ministeren vidhöll Choiseuls åsigter om
de svenska partierna. Skulden till Sveriges vanmakt tillskrifVes nämligen deri
hafctarne lika väl som mössorna; och endast i fall svenskarne gjorde slut på
partisöndringen och förenade sig under konungens ledning, skulle de få räkna
på Frankrikes vänskap. Men deremot hade de män, som nu bestämde
Frankrikes politik, öfvergifvit Choiseuls åsigt, att Sverige endast kunde räddas från
undergang genom en statshvälfning. Det medel, hvarigenom den franska
regeringen i stället hoppades komma till målet, var ett frivilligt biläggande
157. Gustaf III och hans bröder Karl och Fredrik Adolf.
if partistriden, och på samma gång ambassadören fick befallning att arbeta
lärpå, ålades det honom att söka afhålla konungen från öfverilade åtgärder.
Emellertid vill det synas, att äfven Gustaf III:s åsigter gått i samma
•iktning, att äfven han vid denna tid afstått från sina planer på en
statshvälf-ling, och det är mer än sannolikt, att han ej under sin vistelse i Paris med
len franska regeringen öfverenskommit om någon sådan. Hvad han vunnit
ned sitt besök i Paris var dock ej ringa; han hade återknutit det 1769
för-ivagade vänskapsbandet med Frankrike och derigenom försäkrat sig om ett
itöd mot Rysslands hotande afsigter, och han hoppades att fullständigt hafva
>ä sig öfverflyttat den vänskap, som det franska hofvet förut egnat åt hattarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
