Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 25 mårs 1771 lemnade han Paris, men innan han återvände hemy
besökte han i Berlin sin mäktige morbroder, hvilken äfven rådde honom att
arbeta på partiernas försonande. I Sverige hade hans erkännande såsom
konung ej mött några svårigheter. Regeringsformen foreskref dock, att en ny
konung ej skulle få tillträda regeringen, förrän han vid ständernas
sammankomst afgifvit sin försäkran, och då Gustaf var både hatad och fruktad af
mössorna, om hvilka det till och med berättas, att de, ehuru förgäfves, sökt
förmå prins Karl att uppträda såsom hans medtäflare, skulle ett dröjsmål
kunnat gifva anledning till betänkliga förvecklingar, men rådet lät redan den 13
februari utropa den nye konungen samt afsände till Paris en for tillfallet
uppsatt försäkran, som Gustaf den 15 mars 1771 undertecknade. Den 20 maj
landsteg konungen vid Karlskrona. Omedelbart efter Adolf Fredriks död hade
han befalt, att omkostnaderna för hofhållningen skulle inskränkas, och det
goda intryck som detta hade förorsakat sökte han medelst sitt uppförande
under resan genom landet ytterligare stärka. Först den 30 maj ankom han
till hufvudstaden, och den 3 juni tog han sitt inträde i rådkammaren.
Riksdagen 1771-1772. — Statshvälfningen (1772^.
Mössornas framgång vid valen till de ofrälse stånden. — Ständerna sammanträda, den 13 juni 1771. —
Fnllmaktsgranskningen ock talmansvalen. — Kompost tionsförsö ket — Striden om konungaförsäkran. — Bäd>
kammarens ombildande. — Kröningen, den 29 maj 1772. — Vasaordens instiftande. — Revolutionspianen. —
Ständernas missgrepp. — Den 19 ang. 1772. — Riksdagens afslntande, den 9 sept. 1772. — Krigsfaran.
I enlighet med regeringsformens föreskrift hade rådet umed^lbart efter
Adolf Fredriks död sammankallat ständerna. Yid riksdagsförberedelserna
uppträdde hof- cch hattpartiet i förening; penningar upplånades på
föranstaltande af enskilda medlemmar af hattpartiet eller försträcktes af Barthélemy,
hvilken såsom chargé d’affaires efter Modénes afresa förestod den franska
beskickningen i Stockholm. Mössorna hade i enlighet med den af Pechlin uppgjorda planen
redan under Adolf Fredriks lifstid börjat sina röstvärfningar, och efter
riksdagskallelsens utfärdande anskaffade Goodrich och Ostermann på eget bevåg de
större penningsummor som då blefvo erforderliga. För så vidt allt berott pa
penningar, skulle sannolikt de täflande partierna blifvit jemnstarka, men detta
var nu lika litet som någonsin händelsen; det var stämningen inom landet*
som åt det ena eller andra partiets guld för tillfället förlänade större
dragningskraft, och denna stämning gick ej mer i samma riktning som för två år
sedan.
Hattarnes misshushållning vid den sista riksdagen, hvaraf följden bland
annat blifvit en plötslig stegring af kursen, på ett år ända till 67 mark, hade
åter undergräft deras anseende, och ännu skadligare för deras sak var den
upphetsning, som en befordringsfråga uppväckte bland de ofrälse stånden*
Ehuru regeringsformen af 1720 stadgade, att vid tjenstetillsättningar ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
