Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men att detta, såsom påståtts, skulle varit en tillställning af hof- och
hattpartiet, som ville uppreta folket mot det bestående statsskicket, har
ej kunnat styrkas. En närmare undersökning af förhållandet visar t vart
om, att åtskilliga af de ifrågavarande landshöfdingarne voro mössor, och om
några felaktigheter forekommo, torde orsaken dertill i främsta rummet få
sökas i den omständigheten, att landshöfdingarne uppehöllo sig vid riksdagen
i stället för att i sina län öfvervaka de af regeringen anbefalda åtgärdernas
verkställighet. Ett af de svåraste dröjsmålen förorsakades dessutom af
ständerna sjelfva, i det nämligen borgare och bönder på våren 1772 genom att
klandra det pris, till hvilket regeringen inköpt 20 000 tunnor spanmål, öfver
en månad fördröjde sädens utdelande. Förutom det ifrågasatta
bränvins-förbudet samt spa^målsutdelningarna skulle ett upphäfvande af
spanmåls-tullarna samt en lindring i handelstvånget utan tvifvel blifvit af stor nytta:
den förra åtgärden blef också 1771 delvis genomförd, men omintetgjordes det
följande året af presteståndet, i hvars fördel det låg, att spanmålsprisen höllos
uppe; det senare yrkades af bönderne, men strandade på borgarståndets
motstånd. Hvad under, om allmänheten under sådana förhållanden förlorade
förtroendet för de maktegande ständernas förmåga att sörja för rikets välfärd, om
man allmänt började längta efter en förändring, som kunde betrygga
egande-rätten och förekomma, att ej såsom nu de angelägnaste ärenden genom småaktiga
ståndstvister bragtes att afstanna! Särskildt uppretade voro dessutom
krigsbefälet och adeln, det förra på grund af de ifrågasatta indragningarna i
för-svarsväsendet, den senare med anledning af den fara som hotade dess
privilegier. Väl upphörde efter någon tid talet om de gemensamma
»odalmanna-privilegiema», men med afseende på den sak, som kanske mer än något annat
låg adeln om hjertat, nämligen dess rätt till högre embeten, visade de ofrälse
stånden, att de ej hade för afsigt att lemna obegagnad den i striden om
konungaförsäkran vunna segern. Sålunda utsågfk genom deras bedrifvande
Sebaldt till justitiekansler, och om detta blef af mindre betydelse, då han ej
mottog mer än titeln, så togs steget fullt ut, då sekreta deputationen den 27
juli 1772, under åberopande af adelns »utan förbehåll» gifna samtycke till
den nya konungaförsäkran, sökte bevisa ofrälse mäns rätt till alla * embeten
samt föreslog, att rådets beslut om vicepresidentplatsen i Åbo skulle
förklaras lagstridigt, och då de ofrälse stånden den 5 augusti ej blott
godkände detta förslag, utan också uttryckligen beslöto, att »i följd häraf ofrälse
män böra lika med ridderskapet och adeln efter förtjenst och skicklighet njuta
befordran till rikets högre embeten och syslor». Mot en dylik
sammangadd-ning af tre stånd erbjöd ej statsskicket något skydd, och en förändring deri
blef derför hädanefter det enda medel, hvarigenom adeln kunde bevara sina
privilegier. Det oaktadt önskade de adliga mössorna i allmänhet bibehålla
det bestående samhällsskicket, men äfven dem hade våldsamheten hos de
krafter, de sjelfva satt i rörelse, slagit med häpnad och oro. Hattpartiet åter
var efter rådets afsättning fullkomligt sprängdt. Sjelfve Fersen kunde ej
längre förneka nödvändigheten af en statshvälfning, men synes dock ej velat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
