Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1771 begifvit sig för att skingra sin sorg öfver Adolf Fredriks död. ’Hittills
hade förhållandet mellan henne och den unge konungen ej varit det bästa.
Medvetandet att Gustaf och ej hon hädanefter skulle blifva den styrande
inom hofvet hade ej varit egnadt att förminska hennes gamla misstämning
mot sonen; för sin egen och sina yngre barns räkning hade hon vid Gustafs
hemkomst från Paris framstält de mest öfverdrifna anspråk, och i sina bref
från Berlin klandrade hon nästan alla hans åtgöranden under riksdagen. I
denna hennes sinnesstämning verkade statshvälfningen ett fullständigt omslag.
»Ja, du är min son — så skref hon nu i sin glädje — och du är värd att
vara det.. Detta drag försonar oss för alltid.» Med värdighet och eftertryck
besvarade hon sina bröders hotande skrifvelser och förklarade, att om Friedrich
angrepe Pommern, skulle hon sjelf öfvertaga ledningen af försvaret, och att
han endast för priset af hennes blod skulle kunna eröfra detta land. Lika
manligt uppförde sig Gustaf, troget understödd af sin nye kanslipresident Ulrik
Scheffer. Han förklarade i ett
bref till prins Heinrich, att
om förändrandet af Sveriges
statsskick vore en krigsorsak.
fannes ej mer någon rättvisa,
att det vore bättre #att ju förr
dess hellre möta de faror, som
alltid måste hota från
grannar, som ej kände någon
annan rätt än sina nycker och
vid deras tillfredsställande
blott rådfrågade den råa
styrkan, och han afvisade med
stolthet hvarje underhandling
med främmande makter om
sitt rikes författning; ja, deu
svenska regeringen var härvid så noga om att iakttaga formen, att den låt
enfcedrottningen liksom för egen räkning meddela konung Friedrich bevisen
för, att Gustaf ej gjort sig enväldig och att Preussen sålunda ej ens enligt
1769 års fördrag vore skyldigt att understödja Ryssland.
Men Gustaf var äfven betänkt pä att genom kraftigare medel än genom
blotta ord försvara sitt verk. Han befalde att både den stora flottan och
skärgårdsflottan skulle utrustas; anstalter’vidtogos för att möjliggöra ett hastigt
uppbrott af armeen, och vid gränsen mot Norge sammandrogos genast omkring
15000 man. Försvarsanstalterna på denna sida öfvervakades af konungen sjelf,
som den 9 november 1772 afreste till de vestra orterna; Finlands försvar hade
han velat anförtro åt Augustin Ehrensvärd, men denne afled redan den
4 oktober.
Oaktadt dessa rustningar var det dock fara värdt, att Sveriges egna
krafter ej skulle vara tillräckliga för att motstå så många och mäktiga fiender.
171. Augustin Ehrensviirds graf på Sveaborg i Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
