Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På grund af 1757 års fördrag ansåg sig emellertid den svenska regeringen
kunna fordra, att Österrike skulle biträda i skyddandet af Sveriges
besittningar i Pommern, men genom Polens delning bundet vid Rysslands och Preus^
sens politik, lät wienhofvet i stället bruka sig till att frambära ett förslag
om jemkningar i den nya regeringsformen. Det förklarade uttryckligt, att det
i händelse af ett krig ämnade blifva neutralt, och det enda hvartill det
kunde-fönnås var ett löfte att i Petersburg och Berlin göra några föreställningar
till Sveriges förmån. Annorlunda uppförde sig Frankrike. Så snart dess
regering mottagit underrättelsen, att Gustaf III beslutit sig för en statshvälfningr
erhöll den franska flottan i Biscayaviken befallning att vara beredd på strid, och
med anledning af den fiendtliga hållning, som Sveriges grannar efter
stats-hvälfningen visade, förklarade Frankrike på det bestämdaste både för
Ryssland, England och Danmark, att det
med alla sina krafter ämnade komma
Sverige till hjelp, och dylika
förklaringar afgåfvos äfven af det med
Frankrike nära förbundna Spanien.
Oak-tadt den franska regeringen led af i
hög grad förstörda finanser, erbjöd
den sig dock att utom den förut
utlof-vade peuninghjelpen under loppet af
tre år understödja Sverige med
tillsammans 2 400 000 livres, mot vilkor
att denna summa endast användes till
försvarsväsendets stärkande, och den
27 februari 1773 afslöt Sveriges
sändebud i Franklike grefve Gustaf Filip
Creutz ett på dessa vilkor grundadt
fördrag. Af stor vigt var äfven
Englands hållning. Denna makts
vänskap med Ryssland hade sedan
någon tid betydligt svalnat. Att
Ryss-laud och Preussen skulle genom Sveriges styckande ytterligare stärka sin makt
öfver Östersjön, fann den engelska regeringen stridande mot sitt eget lands
fördelar, och den vägrade med bestämdhet att deltaga i de af Ryssland
föreslagna åtgärderna mot Sverige. Så starkt verkade emellertid nationalhatet
mot Frankrike, att de engelska statsmännen ej ansågo sig kunna undvika
ett krig ined denna makt, om en fransk flotta uppträdde i Östersjön. Att
inlåta sig på ett krig med England var åter mer, än hvad Frankrike under
då varande förhållanden vågade, och de båda regeringarnas sträfvan blef derfor
att söka afvända krigsfaran eller, om detta ej läte sig göra, att öfverenskomma
om något sätt, hvarpå Frankrike utan att såra Englands intressen skulle
kunna-bispringa Sverige. Under det att England gjorde allt för att lugna Sveriges
grannar, använde Frankrike sitt inflytande för att hindra Gustaf III från att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
