Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kontroll. Sålunda blefvo ständerna nu beröfväde den vigtiga rättigheten att
sammanträda efter vissa år, och bestämmandet af tiden för riksdags
hållande-öfverlemnades helt och hållet åt konungens godtycke. Såsom redan är
om-taladt, kunde riksdagen, då konungen var hindrad att sjelf förestå styrelsen,,
ej samlas för att förordna om interimsregering; ja, riksdag skulle i detta fall
utom under förmyndarstyrelse ej ens få hållas, ty med undantag af
förmyndare eg^e ingen annan än konungen allena att utfärda riksdagskallelse. Vid
arfiTöljdens utslocknande egde deremot ständerna att på tretionde dagen efter
konungens död sjelfmant samlas i Stockholm. Stadgandet att fyra stånds
samtycke skulle fordras för nya privilegiers utfärdande är väl upptaget äfven
i 1772 års regeringsform, men huru många stånds samtycke erfordrades för
öfriga riksdagsbeslut är icke bestämdt, och ej heller lemnas någon föreskrift om
sättet för talmännens utnämnande. Med afseende på frågan, huru vida riksdagen
liksom före frihetstiden ej skulle ega framställa förslag, utan blott konungens
propositioner få göras till föremål för öfverläggning, råder en viss tvetydighet,
A ena sidan säges nämligen, att ständerna vid sina sammankomster skulle
»rådslå med kunglig majestät om de ärenden, för hvilka k. m. dem sammankallar»T
men å andra sidan förutsätter dock regeringsformens stadgande om sättet för
nya lagars stiftande, att förslag skulle kunna väckas äfven af ständerna.
Synnerligt genomgripande var den förändring, som regeringsformen medförde
med afseende på utskottsinrättningen. Det sekreta utskottet, sådant det under
frihetstiden genom lag och häfd hade utvecklat sig, omtalas ej i
regeringsformen, och såsom vi redan sett, afskaffades det också omedelbart efter
stats-hvälfningen. Utskott skulle dock äfven nu finnas, men de stadganden hvari de
omtalas äro i hög grad knapphändiga och sväfvande. Det ena af dessa är
det redan anförda om riksstatens uppvisande för ständernas utskott, och det
andra säger blott, att »ständerna ega makt att utnämna dem, som skola sitta
i de utskott, med hvilka k. m. vill öfverlägga om de ärenden, som honom
synas hemliga hållas böra», men hvilka dessa utskott skulle vara samt hvilka
stånd skulle deltaga i deras utväljande angifves icke, och ej heller huru vida
andra gemensamma utskott än de af konungen äskade kunde nedsättas. Med
afseende på utskottens befogenhet föreskrifver regeringsformen, att de i alla
mål som borde hållas hemliga skulle ega sig »uppdragna alla de rättigheter,,
som riksens ständer sjelfva innebafva». Att härigenom en‘ möjlighet bereddes
att äfven under det nya statsskicket genomdrifva de vigtigaste ärenden, utan
att ständernas plena derom erhöllo någon kännedom, var så mycket
betänkligare, som sekretessen nu kunde blifva ett medehi konungens hand, och att
Gustaf III ej försummade att begagna’sig häfaf, visade de åtgärder, som han
omedelbart efter statshvälfningen lät bankoutskottet vidtaga till statsbristens fyllande.
Hvad slutligen angår undersåtarnes säkerhet till person och
egendom, blef denna i väsentlig mån betryggad genom det ofvan anförda förbudet
mot utomordentliga domstolar, men dessutom upptager regeringsformen
landslagens stadgande, att konungen ej finge någon »förderfva till lif och ära, lem
och välfärd, utan att han lagligen förvunnen och dömd är», eller beröfva någon
hans »gods, löst eller fast, utan laga dom och ransakning».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
